Snö och livsmedelstillsats E170 funnet på Mars

Frost och dimma har redan observerats, nu har marslandaren Phoenix också upptäckt iskristaller 4 km ovanför sig. Snöflingorna hinner dock förångas innan de når marken, men vintern är på väg och med de allt kallare temperaturerna hoppas man se snöflingor falla på marken. Om inte den kalla och mörka vintern på Mars hinner släcka ner sonden innan dess. Phoenix alstrar sin energi från solljus och med allt mörkare dagar minskar energiförrådet och det blir svårt att stå emot kylan, som kan nå -158°C. När våren når vår planets norra halvklot är det full vinter på Mars, och inget solljus når Phoenix. Om landaren kommer att överleva vintern vet man inte.

Marslandaren har även funnit kalciumkarbonat (kalkspat) på planetytan. Kalciumkarbonat går på vissa håll på planeten jorden även under namnet E170, eftersom det används som färgämne i mat. Forskarna menar att det antingen betyder att någon har lämnat efter sig lätt skagenröra på Mars, eller att flytande vatten varit ett viktigt inslag någon gång under planetens historia (kalkspat bildas normalt i våta miljöer).

Innan vintern släcker ner Phoenix hoppas NASA hitta fler E-nummer och observera fallen snö.

[via DN, National Geographic]

Polomkastning

Det var 780 000 år sedan senast, inom några tusen år kan det vara dags igen.

Polomkastning av jordens magnetfält innebär att magnetiska nord och syd byter plats, något som skett många gånger under jordens historia. Tiden mellan polomkastningarna är däremot väldigt oregelbunden, ibland har det varit tätt mellan gångerna med bara omkring 100 000 år emellan och ibland har det passerat många miljoner år mellan polomkastningarna. Varför polomkastningar sker vet man inte riktigt, men det tros vara en naturlig aspekt av jordens magnetfält (som genereras av flytande metall i planetens kärna).

En polomkastning föregås av en långsam gradvis försvagning av jordens magnetfält. Data tyder på att vårt magnetfält är inne i en försvagningsperiod, och om det fortsätter i den takt som förutspås är fältet så pass svagt om några tusen år att en polomkastning troligen sker. Hur lång tid själva polomkastningen tar är inte känt, men data tyder på att det tar mellan 1000 och 28000 år. Efter den perioden av nästan obefintligt magnetfält återgår det snabbt till starka nivåer.

I veckans nummer av Science publiceras forskning som stödjer att en polomkastning ligger relativt nära fram i tiden. En av forskarna, Kenneth Hoffman säger:

Right now, historic records show that the strength of the magnetic field is declining very rapidly. From a quick back-of-the-envelope prediction, in 1,500 years the field will be as weak as it’s ever been and we could go into a state of polarity reversal.

En period av nära obefintligt magnetfält kan få vissa konsekvenser för människan. Vissa menar att den kosmiska strålningen som når jordytan skulle nå farliga nivåer utan det skyddande magnetfältet. Samtidigt saknas stöd för att några större biologiska utrotningar skulle skett under någon av historiens många polomkastningar. Det största hotet, som samhället ser ut idag, är förmodligen mot all den teknik som baseras på elektricitet och elektromagnetism. Orienteringssporten får också anse sig hotad.

Mer läsning: Science Daily, Wikipedia

Referens:
Hoffman KA, Singer BS. Magnetic source separation in Earth’s outer core. Science. 2008 Sep 26;321(5897):1800. [länk]

Spermier och mobiltelefoner

Ny Teknik skrev för några dagar sedan att en studie visar att påslagna mobiltelefoner i fickan försämrar kvalitén på spermierna, förutsatt att du tillhör en viss halva av befolkningen då.

Men det var inte riktigt vad den aktuella studien visade. Vad den visade var att kvalitén på spermierna försämras om du förvarar dem i en glasbehållare och lägger mobiltelefonen 2.5 cm ifrån och samtidigt använder den, ett scenario som jag inte tror utspelas speciellt ofta.

Forskarna tänker utifrån dessa resultat gå vidare och försöka designa ett experiment som bättre efterliknar verkliga förhållanden.

Den troligaste förklaringen till resultatet är att värme som genereras av telefonen eller radiovågorna ger upphov till den försämrade kvalitén, eftersom det sedan länge är känt att spermier trivs bäst i temperaturer strax under kroppstemperatur. Andra utpekade faror för familjeplaner är bastubad, varma bad, solarium, tajta underkläder och laptops i knäet. Undvik att kombinera dem.

Den huvudansvarige forskaren verkar i alla fall själv inte vara speciellt bekymrad över resultatens möjliga innebörd (alternativt sakna pappa-planer), då han under en telefonintervju med CNN medgav att telefonen låg i fickan.

Om denna studies implikationer går att överföra till verkligheten får framtida studier visa.

Referens:
Agarwal et al. Effects of radiofrequency electromagnetic waves (RF-EMW) from cellular phones on ejaculated semen: an in vitro pilot study. Fertil Steril. 2008 Sep 18. [länk]

Bada dina fötter i rost – må bättre?

Pekka skriver i sin blogg orsakverkan ett bra och läsvärt blogginlägg om fotbadsdetox.

Säljarna av denna behandling menar att du genom ett fotbad kan rensa din kropp från diverse gifter, allt från maskparasiter till nervgifter. Allt slits hänsynslöst ut genom fötterna tydligen.

Behandlingen går till så att du placerar fötterna i ett fotbad utrustat med järn-elektroder, när du badat fötterna en stund färgas vattnet brunt av ”toxiner” … även kallat rost. Konstigare än så är det nämligen inte. Det går ganska enkelt att påvisa att det inte handlar om några toxiner som sugs ut, ersätt fötterna med något annat som sluter kretsen – vattnet kommer att bli brunt ändå.

Precis som med leverrening så producerar metoden fysiska ”bevis”, leverrening ger dig olivoljestenar och fotbadsdetox ger färgutslag. En godtrogen kund blir övertygad, och övertygelsen om en framgångsrik behandling befrämjar självupplevd hälsoförbättring.

Att bada fötterna i rost har knappast någon hälsoeffekt, möjligen hjälper det mot järnbrist om du dricker upp vattnet efteråt. Ännu en bluffmetod inom detox-sfären alltså. Undvik!

Läs mer om detta på orsakverkan.

Tugga tuggummi – bli smal?

Önskar du gå ner i vikt och har provat kvällstidningarnas alla förslag (vilket jag i och för sig tvivlar på eftersom löpsedlarna presenterar en ny fantastisk diet varje dag). Kanske har du också provat att hålla dig hela dagarna?

Då kanske du ska ta till dig kunskapen som två amerikanska forskare presenterar i ett nummer av den prestigefyllda tidsskriften New England Journal of Medicine [1].

De mätte hos ett antal försökspersoner energiförbrukningen vid normalt tuggummituggande. Resultaten visade att energiförbrukningen i genomsnitt höjdes med ca 11 kcal/timme; som jämförelse nämner de att gummituggande ökade förbränningen ungefär dubbelt så mycket som stående kroppsläge, jämfört med sittande, gjorde.

De avslutar med att säga att tuggummituggandets effekt på energibalansen inte ska underskattas och att om du tuggar tuggummi varje vaken timme så kan du förvänta dig en viktnedgång på 5 kg på ett år. Det är nog inte det enda man kan förvänta sig.

Något jag reagerade på var att tuggummina som användes i försöket vägde 8.4 gram, ett vanligt svenskt Extra väger 1.4 gram. Så du får trycka i dig sex stycken Extra och tugga dom hela dagen under 365 dagar om du hoppas göra dig av med energi motsvarande 5 kg kroppsfett på att tugga gummi.

När når detta löpsedlarna?

Referens:
Levine et al. The energy expended in chewing gum. N Engl J Med. 1999 Dec 30;341(27):2100 [länk]

Leverrening är bluff

Leverrening är något som förespråkas inom alternativmedicin och är förknippat med föreställningarna om att vi behöver ”detox”.

Leverreningarnas popularitet går att spåra till Hulda Clark. En sällsynt ödmjuk kvinna som bland annat har författat böckerna The Cure for All Cancers, The Cure for HIV/AIDS och när hon ändå var igång skrev hon ihop vad man får förmoda är mästerverket: The Cure for All Diseases.

I Sverige är Sanna Ehdin den mest kände förespråkaren av leverreningar, Sanna som för övrigt år 2000 utnämndes till Årets Förvillare av Föreningen Vetenskap & Folkbildning.

Varför skulle du behöva en leverrening då?

Ja, enligt förespråkarna av leverrening bär i princip alla (även barn) omkring med massor av gallsten som orsakar massor av sjukdom. Vilket naturligtvis inte är sant, även om många äldre bär gallstenar (ofta utan symptom) så är det långt ifrån alla, och det är verkligen inte vanligt hos barn. Även om de är symptomfria skulle de kunna avbildas med hjälp av ultraljud eller tvärsnittsröntgen. Att de orsakar alla möjliga sjukdomar, som Hulda Clark åtminstone tror, är ett påstående utan förankring i verkligheten. Men syftet med leverreningskurer är i alla fall att spola ut påstådda gallstenar.

Hur går kuren till då?

Normalt är ingredienserna epsomsalt, olivolja och fruktjuice. Kuren börjar med att du under dagen häller i dig epsomsalt löst i vatten vid några tillfällen, när det senare är tid för att sova hinkar du i dig olivolja och fruktjuice (i övrigt fastar du hela dagen). Efter det lägger du dig och sover på höger sida.

Följande morgon, eller tidigare än så, kommer du att vakna med ett tryckande behov av tarmtömning. Väl på toalettstolen kommer du att skjuta hagel; massor av små gröna stenliknande föremål kommer att fylla toalettstolen. Vad som sen verkar drabba många är en oemotståndlig ingivelse att fiska upp dessa stenliknande föremål ur toaletten för att sedan fotografera dem och stolt visa upp bilderna på internet (om du vill se resultatet av detta, titta här eller här – jag vill inte lägga ut bilderna här).

Detta är så klart inte gallstenar, bara den stora mängden många stoltserar med utesluter detta. Ingen kan bära en sådan mängd utan symptom, dessutom skulle du behöva en gallblåsa stor som en fotboll för att bära omkring på dem! Borde det inte också ringa en klocka när du kan göra en ny kur några dagar senare, och bevittna hur det kommer ut lika mycket grus?

Du har redan listat ut att de stenar som pruttas ut är ett resultat av kurens ingredienser. Några forskare från Nya Zeeland analyserade stenarna från en patient som genomgått en leverrening och utförde lite egna experiment:

Experimentation revealed that mixing equal volumes of oleic acid (the major component of olive oil) and lemon juice produced several semi solid white balls after the addition of a small volume of a potassium hydroxide solution. On air drying at room temperature, these balls became quite solid and hard. [1]

De gröna stenarna är alltså den gröna olivoljan som reagerat med fruktjuicen, epsomsaltet fungerar som laxermedel. Vill leverrenaren bevisa för sig själv att det inte rör sig om några gallstenar kan denne hälla i sig röd karamellfärg samtidigt oljan och juicen, dagen efter är ”gallstenarna” rödfärgade.

Många människor går på detta eftersom någonting påtagligt faktiskt händer, då alla som följer receptet kommer att bomba toaletten med stenliknande föremål dagen efter. Viljan att tro är viktig, en övertygelse om kurens goda verkan leder oftast till en självupplevd hälsoförbättring.

Skulle det då finnas någon positiv effekt av att massera dina tarmar med grus? Nej, det finns ingen dokumenterad önskvärd effekt av det. Vittnesmål på nätet avslöjar också att det inte alltid är så trevligt genomgå en leverrensning:

Klockan 01.45. Jag vaknar (tänk att jag lyckades somna) och mår lite småilla. Funderar kring hur och vad jag skulle kunna spy upp efter en sådan här fastardag?! Medans jag sitter på toan hulkar jag till en gång men det händer inget mer på den övre fronten… Efter en stund börjar det pirra ända ut i fingertopparna, jag kallsvettas ordentligt, är snurrig i pallet, min hörsel är nedsatt till minst 50 procent och framför mitt synfält ”hänger” ett vitt lysande nät! I denna stund tror jag att mina dagar, likt Elvis, kommer sluta på en toalett. Funderar på att ringa mor och berätta att leverreningen inte går så bra och att jag behöver en ambulans och en magpumpning. Men hon skulle nog bli väldigt orolig och andra har ju överlevt detta!

Så, undvik. Börja samla på riktiga stenar istället, garanterat hälsosammare.

Ytterligare läsning: Respectful Insolence

Referens:
Sies CW, Brooker J. Could these be gallstones? Lancet. 2005 Apr 16-22;365(9468):1388 [länk]

Alternativmedicinska ambulansen

Vissa människor förespråkar en större acceptans av alternativmedicin och integration av detta i den rådande evidensbaserade vården.

Vad skulle det få för konsekvenser på akutvården?

Sparka inte elitserie-tränaren

Det är slutsatserna av en studie gjord på Mittuniversitetet i Sundsvall.

De tittade på kvartalsdata från 30 elitseriesäsonger (75/76 – 05/06), något som involverat 128 tränare och 360 lagsäsonger. Variablerna de tittade på var lagens respektive tränares procent vunna matcher och tränarerfarenhet (matcher som huvudtränare).

Resultatet visade att byte av tränare under pågående elitseriesäsong oftast var förknippat med en försämring av lagets prestation. Nu kan de ju av förklarliga skäl inte veta hur det illa det kan ha gått om de inte bytt tränare, men i alla fall verkar byte av tränare under säsongen oftast inte resultera i förbättrad lagprestation. Erfarenheten hos tränaren var förknippat med bättre prestation, men effekten var svag. Det är oklart om de då har justerat för faktorer som exempelvis att mer framgångsrika klubbar troligen tenderar anställa mer rutinerade tränare.

Anmärkningsvärda delresultat är att Leksand är det lag som haft störst variation i prestation, och Färjestad är det lag som över tid har uppvisat mest stabil prestation.

Lösningen kanske är att sparka tränaren för att sedan ta tillbaka honom, två negativ ger plus? Brynäs klarade sig i alla fall kvar i elitserien förra säsongen med det receptet, men det var nog enda gången det receptet testats.

Det finns säkert fler aspekter på tränarbytens betydelse, men säkert är nog i alla fall att elitserieklubbarnas tränare kommer vifta vilt med denna studie när förlusterna radar upp sig.

(NyT)

Referens:
1. Arnesson L, Salman K, Shukur G. Coach succession and team performance; the impact of ability and timing.

Jujuber och sömn – är du man eller mus?

Jujuber är en buske som är vanlig framför allt i norra Kina och vars bär sägs ha stressmildrande effekter, enligt kinesisk medicin-tradition. Extrakt från dessa bär finns nu i Body Shops nylanserade kudd-spray Deep Sleep, skriver Aftonbladet.

Finns det då något vetenskapligt belägg för 枣树, som jujuber heter på kinesiska. Det finns några studier publicerade som undersöker den påstådda lugnande effekten av jujuber. Men alla studier är gjorda på möss, och visst är djurstudier väldigt användbara inom forskning av många skäl, men möss är inte människor, resultaten behöver bekräftas i människostudier. Trovärdigheten i några av studierna skadas tyvärr också av att de skriver om dess effekt på olika meridianer, ett begrepp som saknar förankring i verklig fysiologi. En studie  [1] beskriver dess sövande effekter så här:

…caused a significant reduction of walking time and coordinated movement ability of mouse.

Det väcker en frågor kring preparatets säkerhet, vilka biverkningar det potentiellt har. En studie vill mena att den sövande effekten är på grund av en dämpande effekt på hippocampus, en del i hjärnan som bland annat är viktig för minnesfunktioner. Om det stämmer, går det föreställa sig en del mindre önskvärda bieffekter. Många har en föreställning att naturmedel oftast saknar eller har väldigt få biverkningar. En bidragande orsak till detta är att det normalt finns få ordentliga studier kring naturmedel och dess biverkningar, det finns heller inget system för insamling av biverkningar (likt det system som finns för konventionella läkemedel). Resultatet blir naturligtvis att medel utanför den konventionella medicinen har få eller inga beskrivna biverkningar. Få biverkningar kan också hänga ihop med att substansen har få faktiska effekter – ingen verkan ingen biverkan.

Men eftersom sprayens jujuber-dos förmodligen är minimal så är det nog mindre risk för några biverkningar (och verkningar) vid användning av den. Men i Kina är olika medel innehållande jujuber populära, och har så varit under lång tid. Vilket leder in på ett relaterat ämne, är en lång traditionell användning ett starkt argument för en faktisk effekt? Givetvis inte, ett tydligt exempel är åderlåtning som användes som universal-behandling under nära två årtusenden. När den vetenskapliga metoden slog igenom tog det bara några år innan åderlåtningen utrotades från läkekonstens arsenal (med undantag för några få sjukdomar där det används än idag, exempelvis polycytemia vera och hemokromatos).

En annan aspekt när det gäller bärens påstådda effekt är att den faller inom något väldigt subjektivt. Stress är i stor grad subjektiv, vilket gör att effekten är under stor potentiell påverkan av placebo.

Det finns alltså inte mycket idag som styrker att jujuber i Body Shops Deep Sleep-serie hjälper dig somna. Men kanske kan sprayens kamomill-doft ge dig sinnesro, beroende på hur unket din kudde luktar.

Jag slår istället ett slag för en ny produkt i Deep Sleep-serien:

Jag tror nog Deep Sleep Sledge Hammer skulle klara sig bättre än jujuber under den vetenskapliga metodens lupp, om man noggrant väljer utfallsvariabler att titta på…

Referens:
1. Jiang et al. Comparison of the sedative and hypnotic effects of flavonoids, saponins, and polysaccharides extracted from Semen Ziziphus jujube. Nat Prod Res. 2007 Apr;21(4):310-20. [länk]

Tuffa björnar

DN skriver om björnar i rymden. Björndjuren är nu de första djur att överleva rymdens strålning och vakuum.

Men nu handlar det om små mikroskopiska djur med det väldigt missvisande namnet björndjur, som trots att de som mest blir 1.5 mm stora hör till djurriket.

Dessa små tardigrader eller trögkrypare, som de också heter, är betydligt tuffare än de större björndjur som mest stryker omkring i skogarna och skrämmer bärplockare. Tardigraderna finns i hela världen, från Himalayas höjder (~6000m över havet) till havens djup (~4000m under havsytan). De klarar temperaturer nära den absoluta nollpunkten (-273°C) och även temperaturer så höga som 151°C. Så höga temperaturer är anmärkningsvärt eftersom vatten (som finns i cellerna) kokar som bekant vid 99.97°C. De kan leva ett decennium utan vatten och tål 1000 gånger högre strålningsdos än något annat djur, och nu vet vi alltså att de även tål vakuum. Rejäla tuffingar alltså!

Vi kan nog lära oss ett och annat av att studera dessa smådjur.

LHC, helium och svavelhexaflorid

Den 27 km långa tunneln som rymmer Large Hadron Collider har fyllts med helium (man kan inte låta bli och tänka sig hur forskarna springer omkring med löjligt pipiga röster nu, ett helium-läckage kanske som följd av ett practical joke i miljondollars-klassen?).

Det kommer att dröja minst två månader innan reparationerna är färdiga. Huvudorsaken till att det kommer att ta så lång tid är för att acceleratorn håller småkyliga -228°C, och att värma upp den tar flera veckor. Sedan tar det flera veckor att kyla ner den igen.

Apropå helium, de flesta känner till effekten på rösten som helium har. Men effekten av svavelhexaflorid kanske inte lika många känner till. Om ni inte gör det, titta på filmen nedan när Adam Savage från Myth Busters demonstrerar:

Som Adam förklarar på filmen, så får man den ljusa rösten av helium pga gasens relativt låga densitet som gör att ljudvågor färdas snabbare genom den. Svavelhexaflorid har högre densitet än luft, vilket då saktar ner ljudvågorna och ger upphov till en monsterröst.

Paracetamol, korrelation och orsakssamband

Flera tidningar rapporterar om en epidemiologisk studie som i dagarna publicerats i den vetenskapliga tidsskriften The Lancet.

En epidemiologisk studie tittar ofta på stora populationer och på hur olika variabler hänger ihop statistiskt, speciella statistiska metoder används för att justera för olika variablers inflytande över varandra. Dessa typer av studier har en viktig plats i den medicinska forskningen, men problemet med epidemiologiska studier är att de aldrig ensamt kan bevisa orsaks-samband, de kan bara peka på associationer. Beroende på vad studien handlar om och hur troliga alternativa slutsatser till de statistiska sambanden är får man bedöma studiens värde. Förkunskaperna i det aktuella studieområdet är alltså viktigt. Finns det kanske tidigare studier, kanske djurstudier eller randomiserade kliniska försök, som kan ge stöd åt att det statistiska sambandet i en epidemiologisk studie är följden av ett orsaks-samband. Helhetsbilden är viktigt, inte en studie för sig.

Studien som nu uppmärksammats i media menar att paracetamol hos barn orsakar astma och eksem. Det fanns ett samband mellan graden av paracetamolanvändande under första levnadsåret och framtida utveckling av astma och eksem.

Den uppenbara alternativa förklaringen är att barn som utvecklar astma och allergi  tenderar att tidigare under sin barndom vara sjukare, och därför medicinerats oftare med paracetamol-läkemedel tidigt.

Det ser inte ut som att studiens författare adresserat denna alternativa förklaring, en viktig fråga är hur starkt sambandet är mellan tidig sjukdom och medicinering med paracetamol (multicolinearity). Om detta samband inte är så starkt (dvs att de olika barnen inte alltid får paracetamol när de är sjuka) är det troligare att studiens slutsats är sann, men om tidig sjukdom och medicinering är starkt associerat (dvs att barnen får paracetamol nästan varje gång de är sjuka) går det inte bena isär författarnas slutsats mot den här föreslagna alternativa förklaringen.

Visst stöd för författarnas slutsats finns i andra liknande studier också, men för att få någon klarhet i hur det egentligen ligger till i detta föreslagna orsaks-samband behövs randomiserade kliniska försök – något också studiens författare efterlyser.

Tills dess bör studiens slutsatser betraktas med skepsis. Precis som Aftonbladets vetenskaps-relaterade nyheter.

Uppdatering 20090112: I senaste numret av The Lancet publiceras synpunkter på Beasley et al. Svagheter i artikeln pekas ut; så som recall bias och diagnoskriterier för astma. De får också kritik för att inte ha adresserat den alternativa förklaringen, som jag nämnde ovan (korrespondensen: I , II, III, IV; författarnas replik: V).

Referenser:
Beasley et al. Association between paracetamol use in infancy and childhood, and risk of asthma, rhinoconjunctivitis, and eczema in children aged 6-7 years: analysis from Phase Three of the ISAAC programme. Lancet 2008; 372: 1039-48. [länk]

Förtäckt reklam för vattenmedicin sprids i svensk media?

Pär Wahlström heter författaren till Må bättre till kropp & själ, en bok som förespråkar homeopati. Under sommaren och hösten har det på internet och i svensk media förekommit en mängd insändare och dylikt som ofta väldigt specifikt förespråkar Pär Wahlströms bok.

Det råder en del omständigheter kring dessa.

Under juli/augusti spreds en närmast identisk insändare i flertalet svenska dagstidningar. Insändaren berättar hur den konventionella vården inte kunnat hjälpa, men hur den ovan nämnda boken blev vändningen. Insändarna gör det förvånansvärt enkelt för en läsare att få tag i boken; då författare, titel och ISBN-nummer anges. På vissa håll tipsas också läsaren om att boken finns på internetbokhandeln Adlibris. Alla insändare är signerade med Anna Svensson, Sveriges vanligaste kvinnonamn? Intressant är också att Annas residens varierar, med bara några få dagar emellan. I en insändare i Norra Västerbotten, Skellefteås tidning, står det Skellefteå efter namnet. I ett inlägg publicerat drygt en vecka tidigare på alternativtorget tycks denne ”Anna Svensson” bo i Malmö. Märkligt är också att Anna i de flesta tidningsinsändare tycks ha problem med reumatism, men i ett nära identiskt samtidigt inlägg på diabetesforum ser reumatism ut att ersatts med diabetes. I ett inlägg på Aftonbladets forum har en Anna psykiska besvär, ett annat ställe är det allergi. Uppgifter går också isär gällande när hon fick boken; ibland var det sex månader sedan, ibland ett år. Ibland finns också kommentarer till insändarna som rekommenderar samma bok. (Källor: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 och troligen fler dagstidningar som inte publicerar insändare på nätet)

Är Anna Svensson en kringflyttande kvinna med Sveriges kanske vanligaste kvinnonamn och som med hjälp av en bok, som hon inte kommer ihåg när hon fick, blivit hjälpt med flertalet sjukdomar av vattenmedicin och sedan väldigt ihärdigt på kort tid spridit väldigt specifik bok-information i en mängd forum?

Att annonsera kostar pengar, att skicka insändare är gratis och bekostas i tryck av tidningarna själva. Anhängare av alternativmedicin tenderar också ofta att lägga extra tilltro till personliga vittnesmål, vilket gör en sådan här insändar-raid vore extra gynnsam.

I september tycks en andra våg insändare startat, nu riktad mot kvinnor med klimakteriebesvär. Flera signaturer på nästan identiska insändare (en gladare Kristina J , en gladare Johanna E, en gladare Lillemor T), gemensamt för alla är deras varma rekommendation av boken Må bättre till kropp & själ. En tredje variant av insändaren dyker upp i flera tidningar, signerat Sofia Andersson, men på annat håll är samma insändare signerat Jörgen A, i Svenska Dagbladet och Västerbottens Folkblad. Men i den sistnämnda saknas bokinformationen. Kanske har den tagits bort innan tryck eftersom tidningen blev uppmärksammad på omständigheterna kring ”Anna Svenssons” insändare när den dök upp i samma tidning några veckor tidigare. I mitten av oktober har en fjärde variant av insändare som förordar Må bättre till kropp & själ figurerat i dagstidningar. Minst fyra olika namn finns som signatur till den.I skrivande stund (första november) har en femte variant börjat dyka upp. Tre likadana insändare än så länge, men tre olika signaturer.

I Ljusdalsposten och Hudiksvalls Tidning har nu ”Anna Svenssons” insändare tagits bort, istället står det: ”Denna insändare är borttagen på beslut av ansvarig utgivare eftersom den kan misstänkas vara skriven i reklamsyfte”. Även Södertäljes tidning verkar tagit bort insändaren. Förhoppningsvis tar fler efter. Och förhoppningsvis kan upplysning förhindra att fler insändare överhuvudtaget publiceras.

________________________________________________________________

Nedan är en sammanställning över de insändare som publicerats i svenska tidningars nätupplaga. Uppdateras eftersom. (Utöver insändarna finns mängder av foruminlägg och dylikt, ofta identiska med insändarna nedan)

Första vågen var alla i det närmaste identiska, och med signaturen Anna Svensson:

28 Juli – ETC

29 Juli – Västerbottens Folkblad

29 Juli – Norra Västerbotten

29 Juli – Nya Wermlands-Tidningen

29 Juli – Trelleborgs Allehanda

Augusti – Katrineholmskuriren

Augusti – Hallands Nyheter

1 Augusti – Dagens Arbete

1 Augusti – Östersundsposten

1 Augusti – Gefle Dagblad

2 Augusti – Länstidningen i Södertälje – Insändaren borttagen?

4 Augusti – Ljusdalsposten – Insändaren borttagen: ”Denna insändare är borttagen på beslut av ansvarig utgivare eftersom den kan misstänkas vara skriven i reklamsyfte.”

4 Augusti – Hudiksvalls Tidning - Insändaren borttagen: ”Denna insändare är borttagen på beslut av ansvarig utgivare eftersom den kan misstänkas vara skriven i reklamsyfte.”

25 Augusti – Kristianstadsbladet

8 Augusti – Veteranen

Andra vågen vänder sig till kvinnor med klimakterie- och övergångsbesvär. I det närmaste identiska insändare dyker upp i flera tidningar, men minst tre olika signaturer (En gladare Kristina J, En gladare Johanna E, En gladare Lillemor T)

5 September – Norrbottenskuriren: En gladare Kristina J

6 September – Tara: En gladare Johanna E

8 September – Kollega: En gladare Johanna E

9 September – FriaNyheter: En gladare Johanna

18 September – Piteåtidningen: En gladare Kristina J

27 September - Östgöta Correspondenten: En gladare Lillemor T

3 Oktober – Sydkusten: En gladare Johanna E

En tredje variant av insändare som rekommenderar Pärs bok dök upp i mitten av september, med åtminstone två olika signaturer:

12 September – Svenska Dagbladet: Jörgen Axelsson

15 September – Västerbottens Folkblad: Jörgen A

22 September – Ulricehamns Tidning: Sofia Andersson

24 September – Dalarnas Tidning: Sofia Andersson

10 Oktober – Eskilstunakuriren: Sofia Andersson

En fjärde variant, fyra olika signaturer minst:

Oktober – Hallands Nyheter: Johanna E

14 Oktober – Gotlands Allehanda: Lena J

17 Oktober – Gotlands Tidningar: Lena J

17 Oktober – Ålandstidningen: Susanne K

17 Oktober – Värmlands Folkblad: Margareta J

21 Oktober - Östersundsposten: Jenny M

Den femte (och pågående?) vågen, än så länge tre olika signaturer:

29 Oktober – Gefle Dagblad: Mona K

30 Oktober – Vestmanlands Läns Tidning: Gunilla S

30 Oktober – Värmlands Folkblad: Margareta J

5 November – Gotlands Tidningar: Lena J

7 November – Gotlands Allehanda: Lena J

11 November – Dalarnas Tidning: Anna S

Världsrekord

Vad vore världen utan bajsälskande organismer? Jo, en enda stor planet med bajs överallt så klart. Små mikroskopiska dyng-ätande svamp-organismer hjälper till med renhållningen av våran planet, för att de ska kunna frodas krävs dock att något djur hjälper till med att sprida deras sporer.  Och vilket djur vill äta dyngan de ligger i? Inget.

Problemet löser de genom att skjuta ut sina sporer till närliggande mer attraktiva marker. Sporerna skjuts ut med en hastighet upp till 25 m/s (90 km/h) och når upp till 2.5 m. Mest spektakulärt är accelerationen som uppgår till smått otroliga 1800000 m/s per sekund! Utskjutningen av svampens sporer sker med vad forskarna kallar kallar squirt guns och med hjälp av en kamera som filmar med 250 000 bilder/sekund har man nu lyckats filma denna häftiga naturföreteelse:

Här kan du ladda ner ner filmen i högre upplösning.

Referens:
Yafetto et al. The Fastest Flights in Nature: High-Speed Spore Discharge Mechanisms among Fungi. PLoS ONE. 2008 Sep 17;3(9):e3727 [länk]

Tunnelseende

Aftonbladet skriver om ett projekt där Dr Sam Parnia vill studera nära-dödenupplevelser.

Den initiala hypotesen för någon som trots allt vill bedriva seriös vetenskap kring detta måste vara att nära-dödenupplevelser är orsakade av hjärnan (oftast i ett syrefattigt tillstånd som följd av hjärtstopp), detta baserat på den massiva kunskap vi har som starkt antyder att medvetandet skapas av våran biologiska hjärna; korrelationen mellan hjärnfunktion och medvetande är väldigt stark.

För att den alternativa hypotesen, den att medvetande (”själen”) och hjärna är separata, ska vinna mark måste det produceras bevis som inte är helt förenliga med hypotesen att hjärnan orsakar nära-dödenupplevelser. De vanliga beskrivningar som finns kring nära-dödenupplevelser är nämligen förenliga med att det är hjärnan som skapar dem.

En typisk nära-dödenupplevelse beskrivs som ljuset i slutet av en tunnel. Hallucinogena läkemedel, exempelvis ketamin, har visat sig kunna resultera i tunnel-upplevelser och nära-döden-nära upplevelser. Även drogmissbrukare har rapporterat liknande fenomen. Försök på frivilliga människor bekräftar också att tunnel-effekten kan skapas av syrebrist (förklaringen föreslås vara att näthinnans yttersta delar kommer att drabbas först av en syrebrist, därmed släcka ner perifera delen av synfältet och då skapa en tunnelliknande vision).  Även andra berättelser från överlevande, så som surrande ljud, eller känsla av lugn, har också förklaringsmodeller som indikerar hjärnan som skyldig.

Det förekommer också beskrivningar från människor som upplever att de svävar ovanför sin kropp och bevittnar sin återupplivning. Känslan av att befinna sig utanför sin kropp finns beskrivna även i fall där någon uppenbar död inte varit nära förestående; epileptiker kan ibland vittna om detta och elektrisk stimulering av specifika delar av hjärnan skapar en känsla av att befinna sig utanför kroppen. Försök visar också att hjärnan har förmågan att ta emot och behandla information, t ex konversationer, även hos människor som är nedsövda eller befinner sig i koma-liknande tillstånd (med hjälp av funktionell magnetröntgen såg forskare att en hjärna i ett koma-liknande tillstånd uppvisade liknande aktivitet som en frisk vaken hjärna när individen möttes med vissa specifika uttalanden).

Religiösa föreställningar och förhoppningen om liv efter döden är något som naturligtvis påverkar överlevandes tolkning av upplevelserna, numera kan det också antas att den spridda uppfattningen kring hur en nära-dödenupplevelse är påverkar tolkningen.

En förklaring av nära-dödenupplevelser kräver alltså inte att man förkastar hypotesen att hjärnan skapar medvetandet. Det finns inget behov av att anta att medvetandet kan överleva den fysiska kroppen.

Det vill Dr Sam Parnia adressera, han vill sätta upp specialbyggda hyllor med bilder endast synliga från taket. Dr Sam hoppas sedan återuppliva någon som sedan kan berätta något om bilderna på hyllorna. Vad som finns på bilderna vet jag inte, men jag hoppas att de inte föreställer taket ur britsens perspektiv eller den behandlande läkarens nuna.

Liknande försök har gjorts förut, då placerades slumpmässiga meddelanden ut på sjukhusavdelningar på sådan höjd att de endast var synliga från takhöjd. Dessa försök resulterade inte, och det kommer inte Sam Parnias försök heller att göra. Även om ingen givetvis skulle bli ledsen om odiskuterbara bevis för ett efterliv presenterades någon gång.

Förresten, skulle det kännas tryggt att hamna på ett sjukhus där de studerar nära-dödenupplevelser?

(även Dagen har skrivit om detta)

Uppdatering 20/9: Neurologen Steven Novella har nu skrivit ett mycket läsvärt blogginlägg om detta.

Uppdatering 22/9: Steven Novella har skrivit ett nytt läsvärt inlägg om Sam Parnias projekt.

Mer läsning:
Near Death Experiences and the Medical Literature (Marc Crislip, Science-based medicine)
Near-Death Experience, The Skeptic’s Dictionary
NDEs Redux (Sebastian Dieguez, eSkeptic)

1RXS J160929.1-210524

Vadå? Jo, det är namnet på den stjärna som nyligen upptäcktes ha en planet i sin närhet. Det är väldigt sannolikt att den icke-namngivna planeten är i omloppsbana kring stjärnan med det jobbiga namnet, men möjligheten finns fortfarande att det är en planet som inte är bunden till någon stjärna (en sk rogue planet).

Två saker är spektakulärt med detta fynd. Det första är att det är den första planeten att hittas kring en stjärna lik vår egen sol, det andra är att Aftonbladet lyckades få det till att planeten liknar vår egen. Den nyupptäckta planeten har en massa som är ungefär 2500 gånger större än jordens och ligger ungefär 50 miljarder kilometer ifrån stjärnan, vilket är ungefär 330 gånger avståndet mellan jorden och solen.

Stjärnan är däremot ganska lik våran sol men något yngre, mindre och svalare. Den ligger ungefär 500 ljusår ifrån oss, i regionen kring stjärnbilden skorpionen. Du kan se stjärnan i bilden nedanför, någonstans.

En av forskarna bakom fyndet är den framgångsrike astronomen Ray Jayawardhana, tack vare han och hans medarbetare är nu den totala summan av antalet planeter funna utanför vårt solsystem över 300.

Referens:
Lafreniére D, Jayawardhana R, Van Kerkqijk MH. Direct imaging and spectroscopy of a planetary masscandidate companion to a young solar analog. Draft version September 8, 2008. [länk]

Andra bloggar om: planet, stjärna

Myter och aspartam

En fd forskningschef vid Pharmacia berättar för NyTeknik att han roat sig med att hälla den sockerfria saften Fun Light på myrstackar(e).

- Fun light är ett grymt medel. Jag har testat det många gånger, nu senast på en myrstack. Resultatet blir alltid detsamma, myrorna dör.

Så säger Karl E. Arfors, som trots sina 73 år fortfarande uppenbarligen har en stark experimentlusta . Men vad drar då denne safthällande fd forskningschef för slutsats av hans experiment?

- Aspartam är ett nervgift.

Sötningsmedelet aspartam (E951) är ett av innehållen i Fun Light och, jo, det verkar som att Karl tycker sig kunna påstå det ovan utifrån hans enkla experiment.  Som den forskare han är förutsätter jag att mannen har funderat över bland annat följande frågor:

• Är det verkligen så att myrorna dött, eller har de bara gett sig av?
• Hur vet Karl att det är just aspartamet i Fun Light som är ansvarigt för hans påstådda observation?
• Om Fun Light dödar myrorna, hur vet han baserat på detta simpla experiment att det sker genom en nervförgiftande mekanism?

Första frågan är relevant eftersom det finns andra uppgifter som får mig att tvivla på detta (längre ner).  De andra två frågorna har han givetvis inte svar på bara för att han hällt saft på myrstackarna. Nyckeln till att förstå varför han drar den slutsats han gör ligger sannolikt i vad man kallar observer-expectancy effect; enkelt sagt, han har en förutbestämd åsikt att aspartam är ett myr- och nervgift och tolkar sin observation därefter. Anledningen till att detta är den troliga förklaringen bakom hans utspel är att det under många år cirkulerat överdrivna myter om att aspartam både är ett nervgift och att det är ett effektivt myrmördarmedel.

Ett bra ställe att läsa om detta är på snopes.com, en sida som behandlar vandringssägner.  Jag rekommenderar att ni läser där om myten att aspartam är ett gift och ett effektivt myrgift. Arfors utspel har väldigt många likheter med den vandringssägen som används som bakgrund till Snopes artikel om aspartam som myrgift. Artikeln beskriver också ett intressant experiment som utförts som antyder att aspartam inte verkar vara något uppenbart effektivt myrgift.

DN publicerade en mer kritisk artikel om aspartamets påstådda myr-egenskaper. Nils-Gunnar Ilbäck, toxikolog på livsmedelsverket uttalar sig där:

- Att sötningsmedlet skulle döda myror verkar svårt att tro. Men myror andas med trakéer och det verkar inte osannolikt att myror och andra insekters andning täpps till av trögflytande lösningar. Folk använder diskmedel, glykol och en hel massa annat mot myror.

Slutsatsen måste bli… att diskmedel är ett nervgift!

Nej, just ja… men vissa skulle nog dra denna slutsats.

Tyvärr gav skriveriet i NyTeknik denna vandringssägen fortsatta ben. (1 2 3 4 5 6 7 )

Även SvD och Expressen skrev om detta ämne.

Eftersom det finns så mycket att skriva om aspartam kanske jag kommer att återkomma till ämnet i framtiden.

(En intressant notis i sammanhanget är att Karl E. Arfors numera är vd för Quantum Medical, ett företag som bedriver verksamhet inom kvant-medicin. Något som får betraktas som kvacksalveri.)

Andra bloggar om: myter, aspartam, E951, fun light, myror, myrgift, sötningsmedel

Varför ger halstabletter en kylande känsla i halsen?

När man är förkyld och har ont i halsen tar man gärna en halstablett. Den kylande känslan du upplever i halsen av halstabletten – vad beror den på egentligen?

Halstabletter innehåller vanligen mint-substansen mentol och det är denna molekyl  (på bilden till höger) som ger upphov till den kylande känslan i halsen. Mentol binder till den molekylära receptorn TRPM8, samma receptor aktiveras också av kyla; mentol-molekylen lurar alltså kroppen att tro det är kallt.

Den köld-simulerande effekten är inte den enda anledningen till varför mentol finns i halstabletter, substansen har flera andra fysiologiska effekter också. Mentol är också anti-irriterande och svagt smärtlindrande, den smärtlindrande effekten kommer sig av att mentol stimulerar känselreceptorer. På liknande vis lindrar du smärta när du exempelvis slår i armbågen hårt i något, då gnider du med din hand över det onda. När du då stimulerar känselreceptorerna kommer känselsignalerna att konkurrera ut smärtsignalerna (enkel förklarat, för mer detaljer läs om gate control theory of pain). Mentol har också visat sig ha anti-bakteriella egenskaper. Alla dessa fysiologiska effekter har givetvis gjort att mentol finns i en mängd medicinska produkter.

Sedan har ju mentol en mycket trevlig doft också!

Icilin är en annan substans som likt mentol stimulerar köldreceptorn TRPM8, förutom att icillin är ungefär 200 gånger mer potent. Tänk dig en halstablett med icilin istället för mentol!

(en lustig detalj: på engelska wikipedias sida om mentol står det längst upp: ”not to be confused with methanol”, nej verkligen inte!)

Referens:
Patel T, Ishiuji Y, Yosipovitch G.  Menthol: a refreshing look at this ancient compound.
J Am Acad Dermatol. 2007 Nov;57(5):873-8 [länk]

Andra bloggar om: halstabletter, mentol, mint

Bajsa på kvällarna – bli smal?

Medical Hypotheses är namnet på en vetenskaplig tidsskrift vars syfte är att publicera okonventionella och radikala idéer.  Även om det är en seriös vetenskaplig tidsskrift tillåter syftet att en del artiklar med humoristiska sidor publiceras. Nedan följer några exempel.

En artikel av Aziz och Aziz från Leidens universitet har titeln ”Losing weight by defecating by night” [1], med glimten i ögat postulerar de att bara bajsa strax före läggdags kan vara ett medel för att gå ner i vikt. Anledningen menar de skulle vara att man genom att hålla sig under dagen bär på lite extra vikt, något som kostar några kalorier att bära runt. En andra anledning skulle vara att det krävs extra energi att gå runt och hålla igen hela dagen och en tredje anledning att en välfylld tarm minskar aptiten. Undrar när aftontidningarnas bantningskur-täta löpsedlar tar upp denna metod, och vad skulle rubriken vara?  En rolig detalj i sammanhanget är att artikeln fick ett gäng tarmspecialister känna sig nödgade att skicka en seriös replik till tidsskriften [2], där förklarar de varför det är en dålig idé att följa råden som ges av Aziz och Aziz (förstoppning!).

En annan publikation i Medical Hypotheses menar att den kända (?) observationen att amerikanernas huvud krympt under historien skulle bero på hormoner i maten [3].

En svensk publicerade 2004 en artikel som pekade på en historisk association mellan förekomsten av psykisk sjukdom och användandet av högklackade skor [4]. Han föreslog att högklackade skor leder till mindre nervstimulering i fotsulan. Artikeln är ett bra exempel på att korrelation inte är lika med orsakssamband.

Schreiber och medförfattare skriver om hur krigens premiärdagar oftare än vad som anses vara slumpen sammanfaller med årets ljusare perioder [5]. Detta stämmer också in på liknande mönster i brottslighet (vilket speglas i den starka korrelationen mellan glassförsäljning och mordfrekvens). Går detta testa i Kiruna med deras midnattsol och långa mörka vinter? Jag vet inte hur deras brottsstatistik ser ut, men jag kan inte komma ihåg att Kiruna har förklarat krig mot någon senaste somrarna i alla fall.

Den sista artikeln jag tänkte nämna måste ta priset för den kraftigaste titeln på en vetenskaplig artikel publicerad i en medicinsk tidsskrift:     ”A possible cure for death” [6].
Den ger ju vissa förhoppningar, tyvärr handlar den bara om möjligheten att kemiskt bevara hjärnan till dess att teknologi finns för att ge den en ny kropp att leva genom.

Referenser:
1. Aziz NA, Ibrahim Aziz M.  Losing weight by defecating at night. Med Hypotheses. 2006;67(4):989. [länk]
2. Zavos C, Kountouras J, Chatzopoulos D, Katsinelos P.  Losing weight by defaecating at night theory: The gastroenterologists’ perspective. Med Hypotheses. 2007;68(2):467-8. [länk]
3. Moishezon-Blank N.  Commentary on the possible effect of hormones in food on human growth. Med Hypotheses. 1992 Aug;38(4):273-7. [länk]
4. Flensmark J.  Is there an association between the use of heeled footwear and schizophrenia? Med Hypotheses. 2004;63(4):740-7. [länk]
5. Schreiber G, Avissar S, Tzahor Z, Barak-Glantz I, Grisaru N.  Photoperiodicity and annual rhythms of wars and violent crimes. Med Hypotheses. 1997 Jan;48(1):89-96. [länk]
6. Olson B. A possible cure for death.  Med Hypotheses. 1988 May; 26 (1):77-84 [länk]

Andra bloggar om: bajs, schizofreni, krig, döden

Gener och bananer

En reflektion efter att ha läst en text på SvD av Peter Sylwan.

Genmodifierad mat är ett begrepp som skrämmer många människor, maten ska vara ”naturlig”. Vad många inte tänker på, eller är medvetna om, är att i princip all mat vi äter är genmodifierad av människan. De djur och växter vi äter idag är inte vad som förekom i naturen för tusentals år sedan, innan moderna människan hade gjort entré. Genom en flera tusen år lång process av styrd odling och bruk har vi förvandlat våra födokällor till att fylla våra behov bättre.

Bananen är ett bra exempel. Den banan vi äter idag är inte den frukt människan en gång i tiden först träffade på. En lång process av slumpmässig förändring hos bananen följt av att människan valt främja (och korsbefruktat) de mer åtråvärda varianterna av frukten har resulterat i vad vi idag föreställer oss vara en ”naturlig” banan.

Denna grova typ av genmodifikation har format de djur och växter vi äter idag. Därmed inte sagt att den radikalare moderna formen av genmodifikation praktiseras helt utan risker för vårt ekosystem.

Andra bloggar om: genmodifierad kost, bananer