Captain Disillusion

28 november, 2008

Captain Disillusion är namnet på skeptikernas YouTube-superhjälte. Med vässat sinne för logik och bakgrund i specialeffektsbranchen skapar han välgjorda YouTube-klipp som avslöjar felaktigheter framförda i andra populära klipp

Många har säkert sett pingvinen som knuffar ner en annan pingvin i vattnet, se Captain Disillusion’s klipp om detta:

Eller Haiti-UFO’t:

Utöver dessa har han också tagit sig an reptilkvinnan, utomjordingarna bakom George W. Bush, Mannen på Mars mm. Alla hans filmer på YouTube hittar du här (eller i högre upplösning här).


Jordens undergång framflyttad till sommaren

25 november, 2008

Reparationerna av the Large Hadron Collider kommer att ta längre tid än förväntat. Tidigare hoppades forskarna köra igång den under kommande vår, men av allt att döma dröjer det nu fram till sommaren innan den är redo för att kollidera partiklar på allvar.

För er som är oroliga över att experimenten innebär slutet för vår planet betyder förseningen att ni troligen hinner med att fira ännu en av Kungens födelsedagar.

Kontrollera fortlöpande experimentens världsförgörande konsekvenser här.

[via Times Online]


Homeopatiinsändare – nu i form av pressmeddelanden

25 november, 2008

Jag har skrivit tidigare om den stora mängd insändare som under olika signaturer och i några olika varianter förespråkar homeopatiboken Må bättre till kropp och själ, skriven av Pär Wahlström.

Bokens förlag, Pär & Lisa (Wahlström, Resonans), har de senaste dagarna skickat ut ett antal pressmeddelanden. Flera av dessa pressmeddelanden har tidigare förekommit som insändare i svenska tidningar.

Detta pressmeddelande har förekommit tidigare i flera tidningar, då med signaturer så som Mona K, Gunilla S, Margareta J, Lena J och Anna S. Detta pressmeddelande har på liknande vis figurerat som insändare, med signaturer som Sofia A och Jörgen A. Detta pressmeddelande har förekommit på insändarsidorna i minst sex olika tidningar, med minst fem olika signaturer.

Pressmeddelanden återfinns här [1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8].

[via VoF’s forum]


Meteor i Kanada

24 november, 2008

I torsdags lystes himlavalvet i Alberta (västra Kanada) upp av en meteor som gick ner genom atmosfären. Kanadensisk polis lyckades fånga den på film:

Vikten på meteoren uppskattas till mellan ett och tio ton. Om den brann upp fullständigt i atmosfären eller om någon del nådde jordytan är oklart.

Uppdatering: Små fragment av meteoriten har nu återfunnits.


Korrelat till kvacksalveri

23 november, 2008

Hur upptäcker man kvacksalveri? Det finns några vanliga utmärkande drag.

Kvacksalvare tenderar att…

… presentera en enkel lösning på ett komplicerat problem. De kommer med överdrivna och ospecifika påståenden. En ‘theory of everything’; deras kur/behandling löser en mängd problem hos dig, inte bara ett.

… presentera behandlingen som lämplig för en väldigt bred grupp människor. Det kan exempelvis vara unga som gamla eller att behandlingen fungerar på distans (syftet är givetvis att skapa så stort marknadsunderlag som möjligt).

… bemöta kritiker genom att få det till att bevisbördan ligger hos kritikern, trots att kvacksalvarens teori/hypotes är den utmanande minoritetsåsikten.

… bemöta kritik från den vetenskapliga sfären osakligt; hävdar att de blir hackade på och att det råder en konspiration mot dem (vilket avslöjar deras bristande erfarenhet av den vetenskapliga processen, där kritik och ifrågasättande är grundläggande).

… överdrivet stoltsera med och uppvisa meriter och kvalifikationer för att måla upp sig som en auktoritet.

… synas i TV och tidningar oftare än de gör i vetenskapliga tidsskrifter eller konferenser.

… framställa sig som det ensamma geniet – ingen annan förstår deras storhet. Vanligt att peka på historiska exempel, Kopernikus ett vanligt sådant.

… använda vissa ord och fraser (jargong). Exempelvis: energi, vibrationer, kvant, detox, biverkningsfritt, holistisk, helhetssyn, paradigmskifte, individuell behandling, stimulerar kroppens egna läkekraft, använt i tusentals år etc.

… stödja sig på vittnesmål (anekdoter) istället för publicerad vetenskaplig forskning. Hemsidan pryds av övertygade kunders vittnesmål. När det refereras till studier kan det vara opublicerade, publicerade i icke-erkända vetenskapliga tidsskrifter eller så är studierna privata och otillgängliga. Annars vanligt att de refererade studierna utgör ett väldigt selekterat urval (som vid närmare granskning kanske inte ens stödjer påståendet som de används som referens till).

Obskyra tidsskrifter [cectic.com]

… hävda de står upp för den enskilde människan. Kämpar mot konspirerande läkemedelsindustri, köpta läkare, köpta politiker etc.

… försöka vända sitt vetenskapliga utanförskap till en fördel (om vetenskaplig skolning saknas). Genom att inte vara del av det vetenskapliga samfundet är denne heller inte indoktrinerad/hjärntvättad och därför lättare tänka ‘outside the box’, hävdar en kvacksalvare.

… försvarar avsaknaden av positiva forskningsresultat med att den vetenskapliga metoden inte är lämpad för att studera deras behandlingsform. Att den vetenskapliga metoden skulle vara inadekvat sägs ofta vara för att deras behandling är ‘individanpassad’.

Finns det fler?

[delvis anpassat från The Quackometer och SGU Skepticast #164]


Fortsatt E-noja

21 november, 2008

Den just nu trendiga E-skräcken fortsätter späs på i Aftonbladet. De har hittat en Max-burgare som är ”sprängfylld” av E-nummer. 21 till antalet, men hur stor del av burgarens vikt utgör de egentligen? Normalt förekommer tillsatserna i väldigt små mängder (det är därför de återfinns sist på innehållsdeklarationerna).

Bakom tillsatskoderna i denna E-burgare hittar vi bland annat c-vitamin, laktat (dvs hederlig mjölksyra), lechitin (som finns i varenda cell i vår kropp) och kalciumkarbonat, som nyligen hittades på planeten Mars (är Mars oäkta, en E-bomb?).

Pratet om oäkta mat förutsätter att det finns en definierad äkta variant av livsmedlet, finns det  alltid ?  Vad exakt gör äkta mat ”oäkta” – blir min mat ”oäkta” när jag tillför tillsatserna salt och peppar? Har det någon betydelse om maten är ”oäkta”, om den ändå är hälsomässigt okej och smakar bättre än den ”äkta” varianten? Är det alltså meningsfullt att prata om ”äkta” och ”oäkta” mat? Eller är det bara ett spel på känslor?

Se mitt tidigare och fylligare blogginlägg i ämnet: Irrationell rädsla för kemiska namn och E-nummer (med många läsvärda kommentarer).

[AB 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7]


Glöm Gingko Biloba – hjälper ej mot demens

20 november, 2008

Gingko Biloba (eller kinesiskt tempelträd) är i Sverige ett registrerat naturläkemedel och finns att köpa på apoteket. Medicinska bruket av örten har sitt ursprung i kinesisk medicintradition. Den moderna indikationen (främst minnesbesvär) har däremot sitt ursprung i Tyskland under 1900-talet.

Naturligt vis?

Trots att örten används flitigt hos dementa och de med milda minnesproblem finns det ingen god evidensbas för bruket. En del positiva studier finns, men de har varit små eller sponsrade av gingko-industrin. De större och mer väldesignade studierna har inte bidragit med övertygande bevis. 2007 sammanfattade Cochrane Collaboration evidensen för ginkgo dess påstådda effekt på kognition, deras slutsats var att bevisen inte var övertygande.

I senaste numret av the Journal of the American Medical Association (JAMA) publiceras den hittills största randomiserade kliniska studien av ginkgo som frågar sig om det förebygger demenssjukdom. Drygt tre tusen individer (som vid studiens start var icke-dementa, genomsnittsåldern var 79 år) hade ätit placebo-preparat eller ginkgo-preparat under sex års tid. Det forskarna primärt var intresserade av var huruvida det förebyggde demensutvecklande. Det gjorde det inte, det var till och med något fler i ginkgo-gruppen som drabbades (277 vs 246).

Bevis som stödjer användningen av detta naturliga preparat för att motverka minnesförsämring och demens saknas alltså fortfarande.

Läs publikationen i sin helhet här (pdf).

[AB]

Referens:
Dekosky et al. (for the Ginkgo Evaluation of Memory (GEM) Study Investigators). Ginkgo biloba for Prevention of Dementia: A Randomized Controlled Trial. JAMA. 2008 Nov 19;300(19):2253-2262.


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 30 andra följare