VitaePro – vilseledande marknadsföring?

Knappast någon har väl undgått den intensiva televiserade marknadsföringen av antioxidantprodukten VitaePro. Jag har funderat ett tag på att blogga kring denna produkt, men skepsis.no upplyser om att en utmärkt insats redan är genomförd av den norske bloggaren Gunnar Roland Tjomlid.

Tjomlid har granskat VitaeLabs, företaget bakom VitaePro, produktpåståenden och konfronterat företaget. Han angriper många av de luddiga och svepande påståendena som de marknadsför sin produkt med, han frågar var de ”över 100 vetenskapliga studierna”  finns som kan ”bidra till att återställa energibalansen i cellerna och därmed stärka kroppen inifrån”(?).

På grund av uppmärksamheten i Norge har VitaeLabs granskats av norska motsvarigheten till Livsmedelsverket, eftersom VitaeLabs använde påståenden som kan klassas som medicinska (och eftersom det inte är klassat som ett läkemedel, utan kosttillskot, är detta förbjudet). Verket tvingade VitaeLabs att ändra i sin marknadsföring. RELIS, en norsk organisation för läkemedelsinformation, har också granskat VitaePro och påståenden som används i dess marknadsföring. De varnar för potentiella biverkningar och skriver att en balanserad kost täcker behovet av astaxanthin och att det inte finns grund för VitaeLabs påstående om att VitaePro är ett nödvändigt  tillskott för äldre människor.

Ikväll har också norska tv-programmet Forbrukerinspektørene (norska motsvarigheten till Plus) haft ett inslag om tillskottet.

Läs mer på norska bloggen Tjomlid:

• VitaePro – villedende markedsføring
• VitaeLab leter etter sin vitenskapelige dokumentasjon
• Mattilsynet reagerer på VitaePros markedsføring
• Mattilsynet slakter VitaeLab
• VitaeLab innrømmer løgner om VitaePro
• Muskler, ledd, astaxanthin og VitaePro
• VitaePro slaktes av RELIS
(ett tips om du tycker norskan är besvärlig; använd Google Translate)

Det är ganska tydligt,  när jag läser på den svenska sidan, att preparatet försöker rida på detoxtrenden. ”VitaePro är hundra procent naturligt”, precis som flugsvamp, alltså. Angående biverkningar står det att vissa kan uppleva ”mörkare urin och en lös mage”, men detta säger VitaeLabs ska bero ”på att antioxidanterna har satt igång utrensningen av slaggprodukterna”. Knappast, istället är det troligt att urinen färgats av den i reklamen haussade antioxidanten astaxanthin, som finns i VitaePro. Astaxanthin har nämligen en väldigt kraftig färg (det används som färgämne i livsmedel). Men att du kanske bara betalat för att färga ditt kiss vill givetvis företaget inte berätta för dig.

VitaePro ska också kunna ”tas tillsammans med alla sorters läkemedel”. Men enligt RELIS granskning visar djurstudier att astaxanthin kan stimulera vissa enzym (CYP3A4 och CYP2B6) som omsätter läkemedel, om detta gäller även hos människan finns risk för otrevliga konsekvenser om tillskottet tas samtidigt som vissa läkemedel.

I Norge har alltså VitaeLabs fått utstå en hel del kritik och blivit föremål för granskning. Men i Sverige har det så vitt jag vet varit ganska tyst. Hittills, kanske smittar den norska debatten av sig.

Sanning vs Lögn

Den första januari bloggade jag om två svenska forskare som fick sin lögndetektorkritiska artikel tillbakadragen, detta efter att företaget bakom produkten hotat tidskriften med juridiska åtgärder. Då sa forskarna bakom studien, Anders Eriksson och Francisco Lacerda, att de hoppades kunna publicera artikeln i en annan tidskrift, alternativt på nätet.

DN har idag en uppföljning på detta. Nu verkar det som att Nemesysco, företaget bakom den röstanalysbaserade lögndetektorn, ska stoppa dem från att publicera artikeln, eller liknande text, även i andra tidskrifter och forum; de hotar med att stämma forskarna för förtal om detta sker.

Det är givetvis allvarligt att sanning och vetenskap ska hotas till tystnad av marknadskrafter. Nemesysco anser att Eriksson och Lacerda baktalar dem; de anser alltså att empirisk forskningsdata som pekar på att företagets produkt inte håller vad den lovar är förtal. Om Nemesysco menar sig ha en fungerande produkt måste det rimligtvis finnas data som grund för den ståndpunkten. Det är då den datan som ska användas för motargumentation till svenskarnas artikel, precis som det fungerar inom den vetenskapliga sfären när forskare är oense. Forskningsdata ska inte bemötas med juridiska hot. Det får tolkas som att Nemesysco ljuger om sin lögndetektor, att de saknar data som kan bemöta Eriksson och Lacerda.

Även om forskarna inte har rätt att öppet publicera artikeln eller dess innehåll har de spridit artikeln till de personer som efterfrågat den. I DN säger de att väldigt många människor efterfrågat artikeln. Detta tillsammans med den uppmärksamhet fallet drar till sig kanske missgynnar Nemesyscos produkter mer än om företaget varit passiva och låtit artikeln vara.

Förhoppningsvis finner forskarna ett sätt att publicera sin artikel, samtidigt som de slipper en rättslig process.

Uppdatering: Jonas tipsar om att den kompletta artikeln finns att läsa här. Hoppas den uppladdade artikeln inte ställer till med några problem för författarna.

[via DN; I II]

Meteorer – filmklipp

Den 17:e januari lyckades Roger Svensson filma meteoren som många såg den aftonen över Sydsverige. Nedan har jag samlat några tidigare filmade bolider jag lyckats hitta. Det finns gott om fake’ade meteorklipp på YouTube , men de nedan ska vara genuina.

Den jag tidigare bloggat om. Alberta, Kanada (delar av meteoriten återfanns några dagar senare). 20 November, 2007.

Australien. 21 december, 2005.

Japan. 20 mars, 2005.

Park Forest-meteoriten. Illinois, USA. 26 mars, 2003.

Magadan, Ryssland. 16 juli, 2000.

Peekskill-meteoriten (som träffade en parkerad bil). New York, USA. 9 oktober, 1992.

Sist, men verkligen inte minst. Kanske den mest kända filmen. The Great Daylight 1972 meteorite. Alberta, Kanada. 10 augusti, 1972.

Fler meteorklipp att ladda hem finns på Meteorites Australia’s hemsida.

Svans hos människor

Rudimentära kallas de vävnader, organ, beteenden  eller andra egenskaper hos människan som genom evolutionen har förlorat sin ursprungliga funktion.

På molekylär nivå finns i vår arvsmassa sk pseudogener. Detta är gener som pga mutationer inte längre är funktionella hos människan, evolutionärt tryck för att bibehålla generna i funktionell form har inte varit tillräckligt. Men dessa ‘ruiner’ av gener kan ibland jämföras med och liknas med hela versioner av genen, som finns hos andra organismer, och dess ursprungliga funktion kan då bestämmas. Ett exempel är genen för att producera c-vitamin. Den är aktiv hos de flesta andra däggdjur, men hos människan kvarstår bara en söndertrasad variant av den.

Visdomständer, blindtarmen och funktionslösa muskler i öronen är  andra rudimentära exempel.

Så är även svanskotan. Även om människan har en pytteliten svans under en del av fosterutvecklingen (ffa dag 31-35) saknar vi normalt svans resten av livet. Normalt alltså, för i några ytterst ovanliga fall har människor med svans fötts. Ibland handlar det om missbildningar, men ibland finns det brosk eller kotor i svansen. Är det ’svans-gener’ från våra förfäder som genom en mutation råkat aktiverats?

Vidare läsning:
• Rudimentära egenskaper hos människan
• Mer svansbilder

Schizofreni är inte lika med multipel personlighet

Här och där, då och då stöter jag på användandet av termen schizofren som om det innebar klyvd, multipel, personlighet. Ett populärkulturellt exempel är filmen Mina jag & Irene där Jim Carrey spelar en ”schizofren” man med två olika personligheter.

Men multipel personlighetsstörning och schizofreni är två olika psykiatriska störningar.

Schizofreni är en relativt vanlig (risken att drabbas är ungefär 1%) psykisk störning där tankestörningar, vanföreställningar, hallucinationer och överdriven paranoia är vanliga symptom. Schizofrena uppvisar dock inte flera distinkt olika personligheter. Multipel personlighetsstörning kallas den psykiska störning som innebär uppvisandet av flera alternerande personligheter, ett mycket ovanligt tillstånd.

Första kända hopblandningen av begreppen finns i en text skriven av poeten T. S. Eliot 1933. Att ordet schizofreni kan översättas till att betyda kluvet, eller splittrat, psyke är förmodligen en starkt bidragande orsak till begreppsförvirringen.

Akupunktur och fejkakupunktur ger lika bra placeboeffekt?

DN skrev igår om två nya Cochranesammanställningar. Båda granskar effektiviteten hos akupunkturbehandling, den ena i behandling av spänningshuvudvärk och den andra i förebyggande av migrän.

Sammanställningarna visar vad många redan visste efter att ha sett de enskilda studiernas resultat, nämligen att fejkakupunktur ger lika bra effekt som ‘riktig’ akupunktur, och att det heller inte spelar någon roll var nålarna placeras. Nålarna behöver inte placeras i punkter som enligt kinesiska sagor flödar av livsenergi. Nålarna som används för fejkakupunktur är vanligen konstruerade så att de inte penetrerar huden utan bara stöter emot den och ger en känsla oskiljbar från penetrerande nålar. Försöken kan dessutom vara utformade så att terapeuten inte ser eller märker skillnaden mellan äkta nålar och fejknålar, på så vis dubbelblindas behandlingen så att ‘experimenter bias‘ kan undvikas i större grad.

Men om fejkakupunktur är lika bra som riktigt akupunktur, går det då säga att den verkligen fungerar, att den har en ‘fysiologisk effekt’. Är det inte bara placebo, som verkar genom försökspersonens förväntningar på att få en behandling och ångestlindrandet detta kan ge (förresten, varför inte vända på det och säga att den nålstickande formen är fejk och att det är den som är lika bra som nålpickande-på-huden-akupunktur? Fejkformen bär ju dessutom garanterat med sig mindre risk för biverkningar, som exempelvis punkterad lunga, som har rapporterats).

DN skriver att de som fick akupunktur drabbades mer sällan av spänningshuvudvärk än de som fick värktabletter. Det stämmer inte, Cochranesammanställningen har ingen data som stödjer DNs påstående. Ingen studie som inkluderades i genomgången av akupunktur och spänningshuvudvärk jämförde nålstick med farmakologisk behandling.

Däremot visade datagenomgången av effekt på migrän att akupunktur i vissa studier verkade ge något bättre resultat än evidensbaserade läkemedel mot migrän. Läkemedel som i tidigare studier etablerats ha effekt bortom placebo. Det kan man tycka är ett starkt argument för att akupunktur, fejk eller ej, verkar bortom placebo. Eller?

Det finns några problem med studierna som jämfört akupunktur mot konventionell farmakologisk behandling. Det uppenbara är avsaknaden av blindning, lite svårt att hålla hemligt för patienten om denne får akupunktur eller piller va? Ett annat problem har med rekrytering att göra. Förmodligen har rekrytering i de här studierna  skett med hjälp av annonser som rubricerar studien som en akupunkturstudie, vilket ger ett visst urval av försökspersoner. Patienterna som ansöker om att få vara med är säkerligen nyfikna, förhoppningsfulla och positivt inställda till akupunktur. Kanske på grund av dåliga erfarenheter av tidigare läkemedelsbehandling; dålig effekt av dem och/eller besvärliga biverkningar. Om försökspersonerna sedan efter att ha inkluderats i studien lottas till kontrollgruppen, dvs läkemedelsbehandling, kan detta medföra en besvikelse och en låg förväntan på effekt, och av det följer en lägre rapporterad effekt (svagare placebo effekt, alltså). Att det förhåller sig på det viset skvallrar information från två av de studierna inkluderade i Cochranesammaställningen på. Där drog en betydlig del av försökspersonerna tillbaka sitt medgivande till att delta i studierna, och fler hoppade av senare under studiernas gång, när de lottats till läkemedelsbehandlings-gruppen. Det är tydligt att försökspersonerna föredrog och hoppades på akupunkturbehandling. Den här biasen skadar trovärdigheten i datat från jämförelsen mellan akupunktur och läkemedelsbehandling. När det gäller migrän får man inte glömma att den självrapporteras vilket gör att effekt är i högsta grad subjektivt, vilket gör den än mer påverkbar av faktorer som diskuterats ovan.

Om man antar att akupunktur verkar genom något som kan kallas placebo är det inte oförenligt med att akupunktur visar bättre resultat än andra placebobehandlingar. Studier på placebo visar att placeboeffekten är större ju mer komplex placebobehandlingen är. Akupunktur, fejk eller inte, är definitivt en mer komplex och mer omfattande process än att mumsa i sig ett sockerpiller. Därför bör det förväntas att placeboeffekten är större i en akupunkturbehandling än en i sockerpillerbehandling.

Att studier i olika länder visar på olika stora effekter av akupunktur är intressant. Då den strikta fysiologin inte skiljer sig mellan människor i olika länder indikerar det variation i ”placeboelement”. Jag skrev mer om detta när jag skrev om en Cochranegenomgång av Johannesört, som indikerade att tyskar tycktes få bättre effekt av örten. Där skrev jag också om Klaus Linde, som för båda de aktuella Cochranesammanställningarna är huvudförfattare.

Slutligen går det alltså fortfarande inte säga att akupunktur är mer än en intrikat placebobehandling, om man nu tycker det är en viktig distinktion att göra. Vissa menar att det är ointressant – huvudsaken att det ger effekt. Men jag tycker det öppnar farliga dörrar för charlataneri och är knepigt ur ett etiskt perspektiv.

Distinktionen var fundamental för den vetenskapsbaserade medicinens genombrott, och fortsätter vara så i den evidensbaserade medicinen.

Referenser
Linde et al. Acupuncture for tension-type headache. Cochrane Database of Systematic Reviews 2009, Issue 1.
Linde et al. Acupuncture for migraine prophylaxis. Cochrane Database of Systematic Reviews 2009, Issue 1.

Obama och vetenskapen

Idag har Barack Obama tagit över presidentposten i USA och förväntningarna runt om i världen är så klart höga. Inte minst inom vetenskapliga kretsar eftersom George W. Bush på olika sätt hämmade den globala vetenskapliga processen genom att bromsa den vetenskapsdominerande amerikanska arenan.

Under valkampanjen hördes många ord som var positiva i många vetenskapares öron. Tittar man på vilka människor Obama tillsatt på viktiga positioner ser det också ut som att en vändning kommer under Obamas maktperiod.

Som hans primära vetenskapsrådgivare utsåg Obama John Holdren, fysikprofessor vid Harvarduniversitetet. John brinner för klimatfrågan och var en stark kritiker av Bushregimens miljöpolitik.

Som energiminister utsågs fysikern och nobelpristagaren (1997) Steven Chu. Berkeleyprofessorn har länge varit engagerad i frågor rörande global uppvärmning och är en förespråkare av kärnkraft som en metod att minska koldioxidutsläppen. Steven var också en av de första vetenskapsmännen att skriva under för Project Steve, en kampanj med syfte att stödja förståelse och undervisning av evolutionsteorin.

Zoologi- och marinbiologiprofessorn Jane Lubchenko blir chef för National Oceanic and Atmospheric Administration, ett organ som studerar havs- och atmosfärsförhållanden och är underställda handelsdepartementet. Likt de övriga är hon starkt engagerad i miljökrisen.

Miljökampsveteranen Carol Browner får den nyinrättade posten ‘Klimat-tsar’. Kemiingenjören Lisa Jackson blir föreståndare för EPA, amerikanska motsvarigheten till naturvårdsverket.

Obama städar också upp i PCAST, ett rådgivande organ i vetenskaps- och teknologifrågor. Under Bush’s tid bestod PCAST till stor del av människor från industrin och inte ‘genuina’ forskare, något Obama vill ändra på. En av de nytillträdda i PCAST är den framgångsrike biologen Eric Lander, som får avsluta bloggposten med några ord om Obamaregeringen:

It is exciting to have an administration that deeply understands the importance of science and scientific thinking.

[via rsc.org; mer läsning om presidentskiftet: DN 1, 2, 3, 4; AB 1, 2, 3; SvD 1, 2, 3]

Monty Hall-problemet

Många känner säkert redan till det fascinerande sk Monty Hall-problemet, men för de som inte är bekant med det kan titta på klippet nedan som beskriver det väldigt bra; från introduktion, till förklaring.

Inte helt intuitivt, eller hur?

Problemet var inte nytt 1990 men det var detta år som det fick stor uppmärksamhet. Marilyn vos Savant, världsrekordinnehavare i IQ, ställdes inför problemet i sin Ask Marilyn-spalt i tidningen Parade. Det svaret hon gav då var den förklaring som återges i filmklippet. Svaret orsakade en kontrovers. Hon blev hånad av en hel del matematik-professorer och andra akademiker. Men de fick till slut ge sig, experiment och simulationer visar att vos Savant hade rätt.

Du kan prova själv här.

Mer läsning:
• Behind Monty Hall’s Doors: Puzzle, Debate and Answer? John Tierney, New York Times, 1991.

Bilder på meteorit över Sydsverige

Igår observerade många i Sydsverige ett kortvarigt kraftigt ljusfenomen. Det rör sig högst troligt om en meteorit (alternativt en utomjordsmarodör ute efter att sabotera vindkraftverk?).

Nu finns bilder publicerade och de påminner väldigt mycket om de som fångade den meteorit som slog ner i Kanada i slutet av november.

Edit: Filmen nu uppladdad på YouTube (filmad av Roger Svensson):

I bildform:

Korrektion: Definitionerna som gäller för, och kring, sådana här föremål är komplicerade. De definitioner jag använt är inte riktigt korrekta, men jag låter dem stå och fyller istället i med lite definitioner nedan (från Wikipedia):

A meteoroid is a small sand- to boulder-sized particle of debris in the Solar System. If the object is larger than a meteoroid, it is called an asteroid; smaller than that, it is interplanetary dust. A meteor is the visible streak of light that occurs when a meteoroid enters the Earth’s atmosphere. A fireball is a brighter-than-usual meteor. The International Astronomical Union defines a fireball as ”a meteor brighter than any of the planets” (magnitude-4 or greater). The word bolide comes from the Greek βολις, (bolis) which can mean a missile or to flash. The IAU has no official definition of bolide and generally considers the term synonymous with fireball. Astronomers tend to use the term to mean an exceptionally bright fireball, particularly one that explodes (sometimes called a detonating fireball). A meteorite is a portion of a meteoroid or asteroid that survives its passage through the atmosphere and impact with the ground without being destroyed.

[HD, SydS, AB, DN, SvD]

Säljes: Signerad Death from the Skies

Jag har ett exemplar över av Death from the Skies och boken är signerad av författaren Phil Plait. Boken är ‘oanvänd’ och då jag inte har någon glädje av dubbla exemplar i bokhyllan tänkte jag kolla om någon är intresserad av att köpa en. Jag säljer den för 220 kr (kostar 216:- på AdLibris.se).

Maila mig om du är intresserad: medvetenskap@gmail.com

Tre korta: Darwin, Wiseman och Jobs

• 1809 föddes föddes Charles Darwin, evolutionsteorins fader. För att hedra detta 200-års jubiléum har medicintidsskriften The Lancet satt ihop ett specialnummer tillägnat Darwin och den vetenskapen han la grunden för. Darwin’s Gift kan du bläddra i här.

• Richard Wiseman, trollkonstnär, författare och professor i psykologi är nu även bloggare. Följ hans blogg här. Han har även en populär YouTube-kanal med samma namn som en av hans böcker; Quirkology. Nedan ett klipp därifrån:

• Det har diskuterats mycket kring hälsan hos Apples VD Steve Jobs. För bara ungefär en vecka sedan meddelade han att hälsan var under kontroll, men igår meddelade Jobs att läget var knepigare än han trott och att  han sjukskriver sig fram till sommaren. Orsaken är inte offentlig men det spekuleras om att det är cancern som han opererades för 2004 som kommit tillbaka.
Att Jobs är en fan av alternativmedicin och kritisk till konventionell medicin har knappast främjat hans hälsa. När tumören i bukspottskörteln upptäcktes 2004 var läkarna ändå hoppfulla, om operationen skulle få göras omgående. Men Jobs var tveksam, istället för att lyssna på läkarna försökte han behandla sin cancer med ‘alternativa metoder’ (någon form av kostmetod, oklart vad). Efter 9 månader utan lycka gav Jobs med sig och lät sig opereras. Man kan spekulera om att hans hälsosituation varit bättre idag om han lyssnat på konventionella medicinare istället för alternativa.

Trams om drömtydning

Går det att ”tyda” drömmar? Nja, något kan säkert drömmars känsloläge och tema skvallra om, men den typen av långsökta över- och symboltolkning som görs utifrån detaljer i drömmar bör man vara väldigt skeptisk till.

Tor Tolander berättar om drömtydning i Aftonbladet. Tor driver tillsammans med sin fru företaget Kvaser och sysselsätter sig förutom med drömtydning även med ärke-pseudovetenskapen astrologi. Tydligen är han ingen dussin-astrolog heller då enligt honom själv ”finns det inte många nu levande astrologer eller liknande som når upp till vår nivå” (nivå av vad, exakt?). Aftonbladet verkar i alla fall övertygade eftersom det är Tor som tillsammans med sin fru står för tidningens horoskop. Med tanke på att han är astrolog kan man misstänka att hans drömtolkning knappast är ur det perspektiv en psykolog, eller rent allmänt en person fast förankrad i verkligheten, skulle ha.

I gratisartikeln på Aftonbladet framkommer inte så mycket extremt långsökta drömtolkningsexempel, bara att frekvent fallande i drömmar skulle tyda på ett blodsocker eller blodtryck som ”inte är okej”. Men en sökning visar att Tor dykt upp i Expressen och tolkat Gry Forsells ormbettsdröm:

Detta är en sexdröm. Ormen är den starkaste drömsymbolen för det manliga könsorganet.

På ett internetforum finns en ”drömtydningsskola” av Tor. Så här säger han om drömmar om tandlossning (hur ofta drömmer man om det?):

Det kommer en positiv förändring, ju mer dramatisk tandtappning desto större förändring. Symboliken är hämtad från vår barndom då tappandet av mjölktänderna skedde samtidigt med att de allra flesta fick nya horisonter. Vi fick vara uppe längre, bytte skola och fick nya kompisar.

Vilket trams…

Förstör mikrovågsugnen näringen i din mat?

Tidigare i veckan skrev jag om myterna om mikrovågsugnens förgiftande effekt på maten och kroppen. Men hur är det med näringen i maten då – förstör mikrovågstillagning näringen i maten mer än vad konventionell tillagning gör?

I en studie av National Food Agency tittade de på hur uppvärmning av bröstmjölk i mikrovågsugn påverkade mängden av vitamin B1, vitamin E, fleromättat fett och vissa immunoglobuliner. Upp till 77 grader var vitaminer och fetter stabila, men immunoglobulinerna började brytas ner vid lite lägre temperatur – men det var ingen skillnad mot för konventionell uppvärmning. En annan studie tittade på hur proteinvärdet (kasein, ett mjölkprotein) ändrades i mikrovågsugnen. Värdet var oförändrat efter microbehandling.

I bilden nedan sammanställs resultaten från några studier som tittat på hur mängder av vitamin B1 i kött och vitamin C i grönsaker påverkas av olika tillagningsmetoder.

Mikrovågsugn är alltså minst lika skonsamt mot dessa vitaminer som konventionell tillagning. Lassen & Ovesen rapporterar också om en studie som undersökte hur ett antal vitaminer och mineraler påverkades i potatis bakad med hjälp av mikrovågsugn. Resultatet var återigen att mikrovågsugnen var minst lika skonsam som konventionell tillagning.

En studie från 2006 jämförde hur mycket cancerogena nitrosaminer som bildats i bacon efter att den antingen stekts eller tillagats i mikrovågsugn. Stekningen resulterade i betydligt högre mängder nitrosaminer än vad microtillagning gjorde.

”Hälsodebattören” Sanna Ehdin, vald till årets förvillare år 2000, varnar för mikrovågsugnen och säger bl a att tillagningen förstör viktiga antioxidanter och hänvisar till en studie i Journal of the Science of Food and Agriculture. Ett resultat som går emot vad andra studier funnit, vilket också forskarna i studien tillkännager. Mängden vatten kan vara avgörande, i studien Ehdin nämner kokades broccolin i vatten i mikrovågsugnen. Barry Swanson, professor i kostvetenskap, säger:

Actually, microwaving retains more nutrients than other forms of cooking, if you don’t use a lot of water and don’t overcook the food. For some reason, people think heat breaks down vitamins, but most vitamins are really very stable to heat. Nutrients are mostly lost into the water, and there’s no reason to add water to vegetables or anything else that already contains a lot of water.

Angående studien Sanna Ehdin refererar säger han:

That research isn’t relevant to household microwaving. Basically, the researchers added far too much water and microwaved the living daylights out of the broccoli.

Att mikrovågsugnen ofta visar sig vara skonsammare jämfört med andra tillagningsmetoder beror på att den värmer snabbare och effektivare, och därför hinner inte lika mycket näringsämnen brytas ned. En nackdel med mikrovågsugnen kan vid dåligt tålamod vara den ibland ojämna uppvärmningen, som kan innebära ojämn och otillräcklig sterilisering av födan.

Sammantaget pekar alltså data på att tillagning med mikrovågsugn, när applicerbar, faktiskt är att föredra framför konventionella uppvärmningsmetoder.

Referenser:
Lassen & Ovesen. Nutritional effects of microwave cooking. Nutrition & Food Science. 1995; 95(4): 8-10.
Miller et al. Formation of N-nitrosamines in microwaved versus skillet-fried bacon containing nitrite. Food Chem Toxicol. 1989 May;27(5):295-9.
Vallejo et al. Phenolic compound contents in edible parts of broccoli inflorescences after domestic cooking. 2003;83(14):1511-6.

Utomjordingar emot förnybar energi – eller mer jordnära förklaring?

Aftonbladet TV har ett reportage om ett trasigt vindkraftverk i England.

Det var i söndags ett 20 meter långt rotorblad trillade i backen, och skadade ett annat rotorblad på vägen. Elbolaget som äger vindkraftverket säger sig inte veta vad som orsakat det. Att blixten orsakat det ska vara osannolikt då det är byggt för att stå emot blixtnedslag.

Aftonbladet-reportaget mystifierar hela händelsen och följer den extremt osannolika linjen att den lilla byn Conisholme skulle utsatts för miljöterrorister från yttre rymden. Några bybor intervjuas som, så vitt jag förstår efter att händelsen blivit känd, menar att de sett ”mystiska ljus” samma kväll rotorbladet trillade ner. Kvinnan i Aftonbladet-reportaget beskriver det som en ljusblixt, andra säger sig sett blinkande bläckfisk-UFOs. Inga foton finns som det verkar, trots att nästan varenda människa idag bär runt på kameramobiler.

Fraser McLachlan är chef på ett försäkringsbolag som står för försäkringen på 25 000 vindkraftverk världen runt. Han säger till Sky News:

It does happen that a blade will sometimes just come off a machine for one reason or another. The main reason is the blade may shear. We don’t normally see things like aircraft – or UFOs – hitting them. It’s usually a mechanical failure that causes the blade to separate from the main hub.

Det kyliga vädret kan också ha bidragit till ett haveri. Andra liknande händelser, utan ufo-misstankar, redogörs här.

Vad är den troligaste förklaringen – UFOn eller bara ett ordinärt men ovanligt haveri? Jag säger bara Occam’s razor.

Uppdatering: De rapporterade ljusen, som av vissa beskrevs som explosioner och av vissa som ”massive ball of light’ with ‘tentacles going right down to the ground‘” kan ha fått sin förklaring. The Guardian rapporterar om en av sina medarbetare som den kvällen befann sig på en gård i området där en 80-åring firades med fyrverkeri. Något som verkar passa ganska bra in på ögonvittnens beskrivningar av ljusfenomenen?

[via AB, Svd, DN]

Ser du?

Titta på bilden av golvplattan nedan – ser du något i den?

Ett tips: nedre halvan av plattan.

”Facit” hittar du i denna Las Vegas Sun-artikel, skriven av en man med i sammanhanget passande namn. Missa inte kommentaren av brodern heller.

Mer läsning:
• Fönstertittande (pareidoli)

[via Skepticblog.org]

Gör mikrovågsugnen din mat skadlig för hälsan?

Mikrovågsugnen slog igenom på 80-talet. Med hjälp av ”strålning” värmdes nu mat upp extremt snabbt och effektivt på ett till synes magiskt sätt. Som så ofta ackompanjeras ny teknik också av rädsla för den tekniken. Så var fallet även med mikrovågsugnen.

Rädslorna för mikrovågsugnen har minskat men inte helt dött ut. De tveksamma hälsogurus’arna Anna Skipper, Sanna Ehdin och Dr Mercola har släppt ur sig skrämselpropaganda om mikrovågsugnar. Jag ramlade över ett nyhetsbrev (pdf) från 2006 om mikrovågsugnar, från hemsidan utbildningscenter.se.

Nyhetsbrevet är skrivet i konspiratorisk skrämselpropagerande stil, utan att redovisa källor.

Det börjar med:

Forskning har under de sista åren visat att mat som tillagas i ”mikron” utsätts för allvarliga molekylskador. När vi sedan äter den ”mikrade” maten, kan den orsakar onormala förändringar i människans blod- och immunsystem.

Vilken forskning styrker detta?
Vidare lyder nyhetsbrevet:

Tillverkarna av mikrovågsugnar har gjort allt som står i deras makt att försöka undanhålla dessa forskningsresultat för allmänheten och deras kommentar är att det finns ingen tillförlitlig forskning och därför inget bevis att det skulle innebära några hälsorisker att äta ”mikrad” mat.

Aha, givetvis. Det är alltså förklaringen till att det inte finns några publicerade forskningsrapporter som stödjer de initiala anklagelserna? Universallösningen – den bekväma och osänkbara konspirationsteorin. Det är omöjligt att övertyga konspirationsteoretikern om att konspirationen inte existerar, eftersom man då själv pekas ut som en del av konspirationen, eller vara naiv. Vidare påstår texten att ”i stort sett alla större undersökningar har man sett förändringar i blodet” hos människor som ätit mikromat.

Längre fram tas Hans Hertel upp. Hans var en schweizisk forskare och mannen som startade mikrovågsugnsskräcken. I början av 80-talet påstod han sig ha observerat förändringar i blodet hos mikromatätare som påminner om de som ska gå se under tidig cancerutveckling. Problemet var att Hans inte kunde redovisa hur han gjort sin ”studie”, eller vad han egentligen observerat. Han publicerade aldrig något i någon vetenskaplig artikel. Grunden för påståendet förblev alltså okänt. Detta hindrade dock inte hans utspel från att få stor uppmärksamhet och fäste hos allmänheten. Något som givetvis retade upp mikrovågsugnsindustrin, som drog Hertel inför rätta. Den konspiratoriskt lagde såg givetvis detta som att industrin tystade ner ”sanningen”. Hans Hertel försvann, men hans budskap lever kvar i vissa kretsar.

Det finns inga studier som tyder på att mat uppvärmd i mikrovågsugnar skulle bidra till cancerutveckling. Att värma maten i micron är om något bättre än att exempelvis steka maten eftersom det vid stekning kan bildas cancerogena ämnen.

Nyhetsbrevet beskriver också fallet Norma Levitt (som verkar återberättas i nästan varje text som försöker skrämma dig för micron). Efter att ha mottagit en blodtransfusion i samband med en höftledsoperation avled Norma. Dödsorsaken berodde mest troligt på att blodet värmts upp i mikrovågsugnen. Blod värms alltid upp inför en transfusion, men normalt inte med hjälp av mikrovågsugnar. Den mikrovågsugns-rädde drar slutsatsen att mikrovågsugnen måste göra något mer än att bara värma upp blodet, eftersom annars bör samma fatala resultat följa även rutinmässig bloduppvärmning – värmning som värmning? Men alla som använt en mikrovågsugn vet att den värmer snabbt, och ojämnt; något som på ytan känns svalt kan på insidan vara varmt. I fallet Levitt gjorde troligen den häftiga mikrovågsbehandlingen att många röda blodkroppar gick sönder (hemolys) och den stora mängden kalium som blodkropparna innehåller läckte ut och orsakade sen ett hjärtstopp hos Norma. Den medicinska personalen blev stämd för felbehandling eftersom de använt fikarummets mikrovågsugn, istället för standardmetoder för uppvärmning. Sjukhuset försvarade sig och menade att Norma dött av en blodpropp (domstolsrapporten). Oavsett exakt dödsorsak, så finns det ingen anledning att tillföra mikrovågsugnen någon extra ”blodförgiftade” egenskap, så som mikromaträdda gör, eftersom det finns en naturlig förklaring till varför mikrons deltagande i blodtransfusioner kan döda.

Mikrons dominans som lunchuppvärmare anklagas slutligen i nyhetsbrevet för att ligga bakom sjukfrånvaro. Skulle väl då kanske vara för att den tillåter kort stressig lunch och undermålig lunchföda, inte för att den ger maten toxiska egenskaper.

Liza Marklund om vitaminpiller

Liza Marklund är förutom deckarförfattarinna även krönikör i Expressen. Där avslöjade hon under förra året något som pekar på att hon är elfobiker. Hennes argument och resonemang i några av hennes krönikor kring detta synas och granskas utomordentligt bra på bloggen Tankebrott (del I, del II, del III, del IV, del V).

Jag tänkte behandla en av Marklunds krönikor på ett annat ämne. I april förra året skrev hon en krönika där hon försöker sig på att argumentera mot den då nyligt publicerade Cochranerapporten som efter att ha granskat en mängd andra studier på ämnet slog fast att tillskott av vissa antioxidanter inte tycks ge någon effekt på livslängden, snarare tvärtom. Läs mer om studien i denna DN-artikel. Cochranepublikationen finns i sin helhet i pdf-fil här.

Liza är positivt inställd till tillskott av antioxidanter, i en tidigare krönika menar hon att tillskotten har botat henne från allergier och glutenintolerans.

Marklund börjar med att anklaga medierna för att ”inte själva kontrollera fakta”, för att sedan gå vidare med att berätta hur det ”ligger till”.

Hennes första kritik mot studien lyder:

Vitamin A är överhuvudtaget inte en antioxidant. Frågan är varför forskarna valde att kalla den det. Är det för att man vet att överdoser av vitamin A faktiskt kan vara farliga, särskilt för storrökare? Eller vet de inte skillnaden på vitaminer och antioxidanter?

Är inte Vitamin A en antioxidant? Visst är den det. Palace m fl skriver:

A multitude of studies examining the role of vitamin A and carotenoids as biological antioxidants has followed over the last 15 years. Today, at least a dozen forms of vitamin A have been isolated and more than 600 carotenoid compounds are known to exist. Their activity as antioxidants and their potential roles in the pathogenesis of several different diseases have been examined and continue to intrigue researchers. [...] Antioxidant activity has been reported for vitamin A1 (retinol) and A2 (dehydroretinol) as well as for many pro-vitamin A compounds, including β and α carotenes. Other similar carotenoid molecules with little or no vitamin A activity, but that are found in substantial quantities in the human diet and in tissues, are also reported to have antioxidant activity (e.g., lycopene, lutein, canthaxanthin, neoxanthin, violaxanthin, astaxanthin, lutein and zeaxanthin).

Vidare skriver Liza:

Dessutom hävdar forskarna att de 67 undersökningarna var ”slumpmässigt utvalda”. Det är inte heller sant. Faktum är att forskarna valde bort 405 studier av antioxidanter ur sin ”oberoende granskning”.

Det stämmer, studierna är inte slumpmässigt utvalda. Men forskarna hävdar inte heller att de skulle vara slumpmässigt utvalda. Forskarna har valt ut studier utifrån vissa på förhand uppsatta kriterier. Ett av de viktigaste kriterierna var att studierna skulle vara sk ‘randomized clinical trials’. Att studierna är av typen randomiserade verkar Liza tolkat som att studierna valts ut på ett slumpmässigt, randomiserat, vis.

Liza angående varför vissa studier exkluderades:

Skälet var att ingen av testpersonerna hade dött. – Om dessa undersökningarna också hade inkluderats i studien hade resultatet givetvis blivit helt annorlunda, sa doktor Andrew Shao, Ph. D i Washington i en kommentar.

Inget i Cochranerapporten beskriver att studier skulle exkluderats pga att inga dödsfall rapporterats, vilka studier som kvalificerade sig valdes som sagt enligt ett på förhand definierat protokoll (se fulltextstudien för detaljer).

Liza ifrågasätter, utan att kunna styrka det, oberoendet hos forskarna bakom cochranerapporten. Hon skriver att hon skulle vilja veta vem som finansierat studien. Men Andrew Shao, som Liza citerar och lånar argument av, representerar lobbygruppen The Council for Responsible Nutrition, en organisation som spenderar miljontals dollar i syfte att övertyga människor att kosttillskott är en viktig del av en hälsosam livsstil. Andrew Shao är alltså långt ifrån oberoende. Kanske bör Liza se över sina egna källors oberoende innan hon utan underlag anklagar cochraneförfattarna för att vara mutade av läkemedelsindustrin.

Så ”ligger det till”, Liza, och så blir det när man ”inte själv kontrollerar fakta” och ger sig på något utan att ha någon kompetens för att handskas med det på ett intellektuellt ärligt vis.

Referenser:
Bjelakovic et al. Antioxidant supplements for prevention of mortality in healthy participants and patients with various diseases. Cochrane Database Syst Rev. 2008 Apr 16;(2):CD007176.
Palace et al. Antioxidant potentials of vitamin A and carotenoids and their relevance to heart disease. Free Radic Biol Med. 1999 Mar;26(5-6):746-61.

Lögn till grund för lögndetektorer?

Människan har alltid strävat efter att kunna skilja sanningstalare från lögnare. Under medeltiden fick misstänkta brottslingar hålla i glödheta järnföremål eller plocka upp en ring från botten av en kittel med kokande vatten. Om den misstänkte sedan saknade spår av skadan tre dagar senare togs detta som tecken för dennes oskuld (tron var att gud barmhärtigt skulle helat den oskyldige – undrar hur många som förklarades oskyldiga med denna metod…).

Idag finns olika sorters lögndetektorer i bruk. Den vanligaste är den sk polygrafen, som använts i såväl juridiska som underhållande (Kanal 5’s Sanningens Ögonblick) syften. Tillförlitligheten hos polygrafen är omstridd; den vetenskapliga grunden för den är svag och i praktiken är metoden inte speciellt meriterad då den exempelvis misslyckats med att avslöja flera spioner (den numera dömda spionen Aldrich H. Ames passerade två lögndetektortest; Ames har skrivit ett brev i ämnet). Mer om polygrafen och dess tillförlitlighet hittar du i artikeln Forensic Lie Detection: Procedures Without Scientific Basis (av William G. Iacono, Journal of Forensic Psychology Practice, 2001)(pdf).

En annan form av lögndetektorer påstås bygga på avancerad röstanalys. Även om det inte klart framgår i texten, så är det denna form av påstådda lögnavslöjare det handlar om i en nyligt publicerad artikel av Karin Bojs i DN. Artikeln uppmärksammar turerna kring en vetenskaplig artikel som hävdar att denna form av lögndetektorer saknar trovärdighet och vetenskaplig grund. Artikeln i fråga är skriven av svenska forskarna Francisco Lacerda, professor i lingvistik vid Stockholms universitet, och Anders Eriksson, professor i fonetik vid Göteborgs universitet, och har publicerats i International Journal of Speech, Language and the Law. Artikeln, som har titeln Charlatantry in forensic speech science: a problem to be taken seriously, redogör för de senaste 50 årens forskning inom området. Speciellt kritiseras en metod som ligger till grund för flera produkter producerade av Nemesysco Limited (som också ligger bakom den tveksamma produkten Love Detector). Avslöjandet att produkterna helt verkar sakna grund sågs givetvis av företaget som ett hot mot dess världsomspännande marknad. Som så ofta i fall där pseudovetenskap och kvacksalveri angrips med  argument rotade i reson och vetenskap svarar den anklagade med hot om förtalsstämningar, istället för att argumentera  sakfrågan. Nemesysco Limited hotade att stämma förlaget som publicerade artikeln. Förlaget retirerade och drog tillbaka artikeln. Där artikeln tidigare fanns tillgänglig finns numera följande text:

In the December 2007 Edition of the International Journal of Speech, Language and the Law, an article was published which made serious allegations concerning Mr Amir Liberman and Nemesysco Limited. We have received complaints from Mr Liberman and Nemesysco Limited about the content of this article and particularly that the allegations made against them in it were highly defamatory, containing many inaccuracies and misleading statements. In addition, they complain that it was prepared without reference to them and without giving them an opportunity to comment upon it. The Journal accepts that Mr Liberman and Nemesysco Limited were not asked to assist in the preparation of the article and further that they were not invited to comment on the content of the article prior to its publication where, in view of the content of the article, it would have been appropriate to invite them to do so. We have agreed to publish a letter from Mr Liberman and Nemesysco Limited setting out their objections to the article in more detail in a future issue of the journal. /Janet Joyce, Managing Director

Artikeln är alltså tillbakadragen och eftersom förlaget bakom tidskriften äger copyrighten på den är det olagligt återpublicera den, på nätet eller i tryck, någon annanstans. Däremot äger författarna rätten att distribuera personliga kopior till de som frågar efter den. Är du intresserad kan du skicka ett mail till Francisco Lacerda (hans email-adress finner du här). Dessutom finns troligen möjligheten att återpublicera den i ny omskriven form i en annan tidskrift.

På sin blogg kommenterar Francisco situationen och skriver också om tekniken bakom Nemesysco’s apparater. Han belyser också något viktigt som jag önskar fler forskare insåg vikten av:

Som forskare är vi moraliskt skyldiga att ställa upp med vår kunskap för att avslöja något som, till bevis om motsatsen ter sig som ren bluff och som dessutom marknadsförs som något av samhälligt intresse. Den typ av marknadsföring måste naturligtvis kontras med kunskap hos potentiella köpare.

På hemsidan för institutionen för lingvistik vid Göteborgs Universitet finns två dokument i ämnet, skrivna av Anders Eriksson, för den intresserade. Det ena är i samma ämne som den tillbakadragna artikeln: Charlatanry and fraud – an increasing problem for forensic phonetics (pdf); det andra dokumentet är en introduktion till forensisk fonetik: Tutorial on forensic speech science (pdf).

Uppdatering: Jonas tipsar om att den kompletta artikeln finns att läsa här. Hoppas den uppladdade artikeln inte ställer till med några problem för författarna.