Äkta innehållsförtecknad mat?

Ett viss livsmedels innehållsförteckning skulle kunna ståta med följande:

etanol, α-terpinolen, etylbutanoat, 3-carene, etylacetat, etyl 2-butenoat, α-terpinen, α-thujen, dimetylsulfid, limonen, β-caryophyllen, cis-3-hexene-1-ol, hexadecylacetat, 5-butyldihydro-3H-2-furanon, trans-2-hexenal, etyltetradecanoat, α-humulene, sabinen, 2-carene, camphene, etyloctanoate, 4-isopropenyl-1-metylbenzen, 1-hexanol, hexanal, etylhexadecanoate, α-copaen, hexadecanal, etylpropionat, dihydro-5-hexyl-3H-2-furanone, carveol, geranial, etyldecanoat, furfural, butylacetat, metylbutanoate, di-hydro-5-octyl-3H-2-furanone, p-cymene, octadecanal, 6-pentyltetrahydro-2H-pyranon, 2,3-pentandion, 1,1-diethoxyetan, pentadecanal, butylformate, 1-butanol, 5-methylfurfural, etyldodecanoat, 2-acetylfuran, 2-metyl-1-butanol, 4-metylacetophenon, acetaldehyd, cyclohexan, diväteoxid (och många fler)

Vad är det för något som innehåller de här ”kemikalierna’? Flera av dem har toxiska egenskaper så det kan väl knappast vara bra att äta detta livsmedel? Mörkar producenten, i butiken listas nämligen inte någon av de här ämnena på någon innehållsförteckning?

Skulle du undvika livsmedlet om du såg ovanstående ämnen på innehållsförteckningen?

Klicka här för livsmedlet som innehåller dessa substanser.

[tack till OtherWordly]

[AB, AB2]

Anka, Haj & Kräfta

Från att i Sverige varit i stort sett okänd har Anna Anka på kort tid med hjälp av TV3 blivit rikskändis och till medias stora glädje massproducerat provokativa citat. Men vad jag vet har hon bara tagit upp en sak som kvalat in till att behandlas på denna blogg. I avsnitt 5 kallade sig Anna för brosknarkoman och försvarar sitt knaprande med att hon tror det ska skydda henne från cancer (TV3-Play: Svenska Hollywoodfruar, avsnitt 5, 34 minuter in). Hon påstår att (1) hajar består till stor del av brosk och att de (2) är det enda djur som inte drabbas av cancer, och just därför skulle (3) broskknaprande skydda mot cancer.

1. Består hajar till stor del av brosk? Ja, hajarnas skelett består inte av ben utan av brosk. Detsamma gäller rockorna och ett antal andra arter som tillsammans med hajarna utgör gruppen broskfiskar. I detta har alltså Anka rätt.

2. Drabbas inte hajar av cancer? Jo, de drabbas precis som alla andra djur av cancer (även i deras broskskelett). Men eftersom det inte gjorts någon systematisk undersökning av cancer bland hajar är det svårt veta exakt i vilken grad hajar relativt andra djur drabbas av cancer (denna avsaknad av data verkar dock inte hindra hajbrosksäljarna från att påstå att hajar inte drabbas av cancer). Den information som finns är förenlig med att cancerfrekvensen hos hajar är liknande den hos beniga fiskar som delar dess habitat.

3. Skyddar hajbrosk-tillskott mot cancer? Även om vi antar att hajar sällan drabbas av cancer, varför skulle oral ingestion av deras brosk skydda människor mot cancer? Om hajar sällan drabbas av cancer vet vi ändå inte vad det skulle bero på; skulle det vara på grund av låga halter av cancerogener i deras habitat eller speciella biologiska egenskaper hos hajen? Även om det skulle finnas någon enskild biologisk faktor just i hajens brosk som skyddar mot cancer är det osannolikt att vi kan förvärva dess egenskaper genom att knapra i oss nermalt brosk.

Tumörtillväxt kräver tillväxt av näringsgivande blodkärl. Basala labstudier har visat att det finns molekyler i brosk som i viss grad kan hämma bildandet av nya blodkärl. Men försök att överföra dessa resultat från djur och människa har misslyckats. De kliniska försök som gjorts på läkemedelskandidater baserade på hajbrosksubstanser har inte kunnat visa effektivitet mot cancer.

Myten att hajbrosk skyddar mot cancer uppstod 1992 när William Lane släppte boken Shark’s Don’t Get Cancer (och 2 år senare Shark’s Still Don’t Get Cancer). Lane råkade också vara ägare till ett av de största företagen som handlade med hajprodukter, så boken ordnade givetvis goda affärer för hans företag. Lane startade också Lane Labs, ett företag som bl a säljer hajbroskpreparat. 2004 förbjöd amerikanska FDA Lane Labs från att marknadsföra hajbroskpreparatet BeneFin med löftet om cancerbot.

Förutom att utnyttja och skänka falskt hopp till redan utsatta cancerpatienter, och göda ekonomin hos oärliga kvacksalvare, hotar pseudovetenskapen kring hajbrosk en redan hotad hajpopulation. Ur ett svenskt perspektiv är det i alla fall positivt att  denna myt inte verkar särskilt rotad här. Att Anna Anka tog upp det kommer väl knappast heller att stärka myten.

Referenser:
Loprinzi et al. North Central Cancer Treatment Group. Evaluation of shark cartilage in patients with advanced cancer: a North Central Cancer Treatment Group trial. Cancer. 2005 104:176-82.
Miller et al. Phase I/II trial of the safety and efficacy of shark cartilage in the treatment of advanced cancer. J Clin Oncol. 1998 6:3649-55.
Ostrander et al. Shark cartilage, cancer and the growing threat of pseudoscience. Cancer Res. 2004 64:8485-91.

Ig Nobel 2009

Under veckan har de första Nobelprismottagarna för 2009 offentliggjorts, men redan förra veckan ägde vad Nature kallar ”arguably the highlight of the scientific calendar” rum.

Det handlar alltså om 2009 års Ig Nobel. Priset som delas ut för forskning som ”first make people laugh, and then make them think”, eller ”that cannot, or should not, be reproduced”.

Några av årets pristagare:

• Veterinärmedicinska priset:  för upptäckten att kor med namn producerar mer mjölk än kor utan namn. (Catherine Douglas, Peter Rowlinson: Exploring Stock Managers” Perceptions of the Human-Animal Relationship on Dairy Farms and an Association with Milk Production)

• Fredspriset: för att experimentellt utrett vad som är bättre att bli slagen i huvudet med, en tom eller full ölflaska. (Stephan Bolliger et al: Are Full or Empty Beer Bottles Sturdier and Does Their Fracture-Threshold Suffice to Break the Human Skull?)

• Medicinpriset: till mannen som genom att ”knäcka fingrar” på sin vänstra hand, men aldrig  på den högra, varje dag i mer än 60 år undersökte om detta kan ge upphov till artrit (resultatet var ingen artrit eller skillnad mellan händerna). (Donald L. Unger: Does Knuckle Cracking Lead to Arthritis of the Fingers?)

• Fysikpriset: till de som analytiskt undersökte varför gravida kvinnor inte tippar framlänges (Katherine K. Whitcome et al: Fetal Load and the Evolution of Lumbar Lordosis in Bipedal Hominins)

• Folkhälsopriset: till de som uppfann en BH som i nödläge snabbt kan konverteras till ett par skyddande ansiktsmasker (Elena N. Bodnar et al: Patent Garment Device Convertible to One or More Facemasks)

Se tidigare års vinnare, eller läs någon av Marc Abrahams böcker.