Kan omställning till sommartid döda dig?

31 oktober, 2008

En svensk forskargrupp har fått en insändare med titeln Shifts to and from Daylight Saving Time and Incidence of Myocardial Infarction publicerad i medicinska tidsskriften New England Journal of Medicine.  Studien redovisar data som visar att fler hjärtinfarkter rapporteras efter tidsomställning till sommartid.

Vad forskarna har gjort är att de tittat på hur många hjärtinfarkter som rapporterats veckan efter att klockan justerats för sommartid eller vintertid och jämfört frekvensen med motsvarande veckodagars frekvenser två veckor efter och två veckor före tidsomställningen. Resultaten visade att ungefär 5% fler infarkter rapporterades veckan efter att vi bestulits en timme, omvänt rapporterades ungefär 5% färre infarkter i början av veckan efter att vi fått en extra timme (hjärtinfarktfrekvenserna är justerade för att dygnen som klockan ställdes om var en timme längre eller kortare). Ungefär 35 fler hjärtinfarkter rapporterades i snitt veckan efter omställning till sommartid, i det svenska 15-åriga materialet som studien baseras på.

Varje år drabbas ungefär 42 000 svenskar av hjärtinfarkt. Den aktuella studien föreslår att ungefär 35, eller 0.0008 %, av dessa orsakas som en följd av den försvunna timmen i slutet av mars månad varje år. Relativt till andra riskfaktorer, exempelvis rökning, är det obetydligt (man kan lite osmakligt påstå att omställningen till vintertid ändå kompenserar, eftersom den räddar ungefär lika många liv som sommartiden tar…). Ingen anledning att drabbas av dödsångest sista lördagen i mars alltså.

Det finns också en möjlighet att sommartid faktiskt räddar människoliv. Syftet med sommartid är att bättre utnyttja dagsljuset och solljus har positiva effekter på hälsan (som åtminstone delvis medieras genom bildandet av D-vitamin). Något som kanske delvis ligger bakom statistiken som visar att hjärtinfarkter är vanligare under vinterhalvåret.

Tidigare studier har visat vad alla egentligen vet, att vi under helgerna tenderar förskjuta sömnperioden genom att vara uppe senare och sova längre in på morgonen. Följden blir att måndagen som veckans första arbetsdag ofta utförs med viss sömnbrist. Flera studier har också visat att måndagar är den dag som flest hjärtinfarkter rapporteras. Den aktuella studien visade också att effekten var störst hos de under 65 års ålder, dvs troligt fortfarande yrkesverksamma.
Ökad inflammation i kroppen kan vara ett sätt minskad sömn bidrar till hjärtsjukdom, enligt en studie som visar hur inflammatoriska markörer i blodet ökade när sömnen minskade.

Under 1900-talet minskade den genomsnittliga nattsömnen i väst från 9h till 7.5h. Hur stor betydelse har detta för den ökande förekomsten av vissa sjukdomar vi observerat i väst det senaste århundradet?

[via DN]

Referens:
Janszky I, Ljung R. Shifts to and from daylight saving time and incidence of myocardial infarction. N Engl J Med. 2008 Oct 30;359(18):1966-8. [länk]

Annonser

Hur kinesisk är traditionell kinesisk medicin (TKM)?

29 oktober, 2008

För ungefär en vecka sedan skrev jag om akupunkturens historia och ålder. Bland de kinesiska medicintexter som finns bevarade är Gula Kejsarens klassiker om inre medicin (Huangdi Neijing) den viktigaste (också den första text som beskriver akupunkturen).

Paul Unschuld är en av världens främste expert på kinesisk medicinhistoria. Han har gjort observationer som tyder på att huvudfiguren i den Gula Kejsarens texter, Qi Bo, är ingen annan än den västerländske medicinens fader – Hippokrates. Exempelvis finns Qi Bo inte refererad i någon tidigare kinesisk mytologi eller historia, och även namnets kinesiska uttal antyder att det kan syfta på Hippokrates.

En annan historiker i ämnet, Dr Paul Buell, har noterat stora likheter inom örtmedicinska behandlingsbeskrivningar mellan kinesiska veterinärmedicinska texter och mycket äldre grekisk och romersk litteratur. En kinesisk text ska till och med ord för ord stämma överens med en mycket äldre byzantisk källa.

Även gemensamma punkter för ‘nålplacering’ och åderlåtning finns beskrivna i västerländska texter före de finns i någon bevarad kinesisk text.

Ska man tro dessa historiker har alltså mycket av traditionell kinesisk medicin sitt ursprung i väst. Det betyder då att vad vi idag kallar traditionell kinesisk medicin (TKM) inte alls är kinesisk i sitt ursprung. Att bland annat akupunkturen har sitt ursprung i väst.

[via Chinese Medicine, Paul Unschuld;  powerpoint Acupuncture: The Facts, Robert Imrie]


Vetenskap och magi möts

27 oktober, 2008

I novembernumret av den ansedda vetenskapliga tidsskriften Nature Reviews Neuroscience publiceras en artikel med titeln Attention and awareness in stage magic: turning tricks into research. Författarna till artikeln är en blandning av forskare inom visuell neurovetenskap och illusionister. För skeptiker är några av namnen välbekanta, framför allt James Randi och Teller.

Artikeln argumenterar för att forskare som studerar människans kognition har mycket att lära av illusionisterna, eftersom de har en rik kunskap i ämnet och en annorlunda infallsvinkel. Forskare har många gånger återuppfunnit hjulet när de undersökt aspekter som sedan länge varit väl förstådda av illusionister, enligt medförfattaren Susana Martinez-Conde.

Studiens sammanfattning:

Just as vision scientists study visual art and illusions to elucidate the workings of the visual system, so too can cognitive scientists study cognitive illusions to elucidate the underpinnings of cognition. Magic shows are a manifestation of accomplished magic performers’ deep intuition for and understanding of human attention and awareness. By studying magicians and their techniques, neuroscientists can learn powerful methods to manipulate attention and awareness in the laboratory. Such methods could be exploited to directly study the behavioural and neural basis of consciousness itself, for instance through the use of brain imaging and other neural recording techniques.

Stor del av artikeln behandlar illusionisternas trick ur ett vetenskapligt perspektiv. Intressant läsning, är du intresserad kan du ladda hem artikeln i PDF-format här.

Mer om samarbetet mellan dessa forskare och illusionister kan du läsa om på forskargruppens hemsida, där finns bland annat filmer från ett av deras symposiun där James Randi, Teller m fl uppträder.

Referens:
Macknik SL, King M, Randi J, Robbins A, Teller, Thompson J, Martinez-Conde S. Attention and awareness in stage magic: turning tricks into research. Nat Rev Neurosci. 2008 Nov;9(11):871-9. [länk]


Missvisande om fisar och blodtryck

26 oktober, 2008

Expressen har en artikel med rubriken ”Fisar bra för blodtrycket”. Dessutom har de en omröstning med rubrikenKommer du fisa mer nu när du vet att det är bra för hjärtat?”.

Rubriken och omröstningen antyder att det är bra för blodtrycket att fisa, att det också tolkas så går att avläsa i bloggosfären. Det är däremot inte alls vad som står i TT-artikeln, forskningen som nämns i artikeln antyder heller inte alls något sådant.

Vätesulfid (H2S) har visat sig vara en viktig molekyl i blodkärlen för att kunna justera blodtrycket på ett bra sätt. Den forskning som Expressen nämner är en studie som visar att möss som genetiskt modifierats att inte kunna bilda vätesulfid i sin kropp drabbades av högt blodtryck (det handlar inte om att bilda vätesulfid specifikt i tarmen, utan på alla andra ställen i kroppen där den naturligt bildas).

Denna lättantändliga gas är också vad som bidrar till att ge ruttna ägg och fisar en otrevlig odör. Kopplingen mellan odören och vad den nya forskningen visar angående gasens roll i kroppens cellsignalering får kvällstidningen att dra sina egna långsökta slutsatser.

Om någon nyhetssökande kvällstidningsjournalist läser detta och söker stoff kan jag berätta att samma gas också är involverat i hjärnan där den är delaktig i processer viktiga för minnet. Med kvällstidningslogik går det nu väva ihop flera artiklar om hur fisfrekvens ligger bakom demens och glömska…


Elallergi – elöverkänslighet eller elfobi?

25 oktober, 2008

Ett växande antal människor hävdar att de är elöverkänsliga (eller elallergiska, även fast benämningen allergi är missvisande). Speciellt här i Sverige, då kommuner i vissa fall bidrar ekonomiskt till byggen av ”elsanerade” hem för drabbade individer.

Påslagna mobiltelefoner är ofta en utpekad källa för de obehag dessa människor upplever. En forskargrupp vid universitetet i Regensburg undersökte nyligen elöverkänsliga och icke-elöverkänsliga försökspersoner samtidigt som deras hjärnaktivitet övervakades med hjälp av en magnetkamera. Försökspersonerna hade under avläsningen vad de trodde var en mobiltelefon fäst mot huvudet, men i själva verket var telefonen bara en attrapp.

Tidigare studier har visat att människor som anser sig vara överkänsliga mot el inte kan skilja på aktiva eller inaktiva källor till elektromagnetisk strålning. Istället reagerar de när de tror att elektromagnetisk strålning är närvarande, och inte faktiskt reell närvaro av strålning. Detta resultat uppvisades även här; försökspersoner som ansåg sig vara elöverkänsliga reagerade med starkare obehagskänslor när de trodde mobiltelefonen var aktiv än vad de andra försökspersonerna gjorde.

Det unika bidraget hos denna studie var att deras hjärnor undersöktes med magnetkamera under försökets gång. Elöverkänsliga hade högre aktivitet jämfört med kontroller i områden som är förknippade med hur smärta upplevs, hur sinnesintryck bearbetas och i ett område vars aktivitet förknippas med benägenhet till ångest. Andra studier har visat att elöverkänsliga i större grad än andra grubblar över möjliga hot mot hälsan i deras omgivning, något som kan vara en konsekvens av dessa människors ökade benägenhet till ångest som den aktuella studien pekar på. Hjärnaktivitet överlappade också med den som observerats hos människor som lider av diverse fobier.

Intressant nog rapporterade de elöverkänsliga inget som helst obehag när de exponerades för magnetröntgenmaskinen. Trots att den alstrar ett magnetfält på 3 Tesla, en styrka som är mellan 5 till 10 miljoner gånger starkare än det magnetfält som alstras av en aktiv mobiltelefon intill huvudet!

Sammantaget pekar resultaten på att elöverkänslighet liknar andra sjukdomar med stort inslag av sk psykosomatik och ångest. I enlighet med detta är behandlingen för dessa sjukdomar också effektiv på elöverkänsliga. Kognitiv beteendeterapi (KBT), som framför allt är effektivt mot olika ångesttillstånd (exempelvis fobier, paniksyndrom och tvångssyndrom), har visat sig vara effektiv behandling av elöverkänslighet.

Ingen ifrågasätter verkligheten i den ångest och obehag som elöverkänsliga upplever. Men kanske är det dags att börja benämna tillståndet som en fobi, elfobi istället för elöverkänslighet. Denna omrubricering skulle också placera tillståndet i en diagnosgrupp där det finns en behandling som har påvisad effektivitet. Då slipper kanske individer symptombehandlas genom bygget av väldigt dyra ”elsanerade” hem.

[via orsakverkan, The Economist]

Referens:
Landgrebe et al. Neuronal correlates of symptom formation in functional somatic syndromes: a fMRI study. Neuroimage. 2008 Jul 15;41(4):1336-44 [länk]


Sök jobb som spådam

23 oktober, 2008

Är du arbetslös? Vill du ha flexibla arbetstider, jobba hemifrån och dessutom lura människor?

Då kanske detta jobb kan vara något för dig. Livslinjen söker en tarottolkare/spådam. Så här står det i annonsen:

Söker ett antal medarbetare till en tarotlinje för jobb hemifrån. Erfarenhet från mediala arbeten krävs. Du skall kunna lägga tarot kort och ha mediala förmågor. Du skall även kunna göra drömtydningar och kunna spå i framtiden. Du bör vara bra på att ge personliga råd och det är ett plus om du har en astrologi utbildning.

Den som söker jobbet borde väl rimligtvis redan veta om den kommer att få det?

[via orsakverkan]


‘Argument from antiquity’

22 oktober, 2008

I debatter och texter där alternativmedicin förespråkas istället för, eller som komplement till, den moderna evidensbaserade medicinen används ofta argument i stil med ‘modern medicin har bara ett par hundra år på nacken, men alternativbehandling X har använts och berikats med erfarenhet under flera tusen år, den här ackumulerade visheten ska vi inte ignorera‘ eller så kan en alternativbehandling försvaras med ‘hur kan du avfärda alternativbehandling Y, den har ju använts i flera tusen år‘. Ofta ses dessa typer av argument när akupunktur försvaras. Indirekt eller direkt används alltså en behandlingsforms ålder som argument eller bevis för att behandlingen fungerar bättre än en nyare typ.

Detta är inte logiskt, det är ett logiskt felslut som på engelska ofta kallas argument from antiquity (eller appeal to antiquity/tradition). Det finns ingenting strikt logiskt i en behandlingsforms ålder som ger bevis för dess effektivitet. Förespråkaren av en gammal behandlingsform kan mena att tiden har medfört ett test av metoden. Men tiden i sig testar ingenting. Den uppenbara felaktigheten i denna typ av argumentering går att belysa med ett bra exempel. Humoralpatologin (teorin om att hälsotillståndet beror på balansen av kroppens fyra vätskor; blod, slem, gul och svart galla) utvecklades till stor del av Hippokrates ungefär 400 år f. Kr. En av de vanligaste behandlingarna baserade på humoralteorin var åderlåtning. Humoralpatologin dominerade den västerländska medicinen fram till 1800-talet, då den vetenskapliga metoden anammades av medicinalväsendet. Väldigt snabbt blev det uppenbart att åderlåtning skadade hälsan mer än vad den hjälpte. Denna humorallära regerade alltså i mer än två tusen år men sveptes undan på bara några år med hjälp av ett vetenskapligt förhållningssätt. Humoralpatologins långa dominans exemplifierar också vilket otroligt lågt bevisvärde anekdoter har.

Ålder eller tradition bär alltså i sig inget bevis. Den som åberopar ‘argument from antiquity‘ är indirekt också konservativ och motståndare till utveckling. Skulle en ny behandling i modern vård per automatik vara sämre än den som ersätts, den förra har trots allt fler år på nacken? Givetvis inte.

Det här inlägget knyter an till gårdagens inlägg om akupunkturens ålder.