Johannesört hjälper mot djup depression, speciellt om du är tysk

Johannesört (Hypericum perforatum) tycks hjälpa mot milda till måttliga depressioner (även om en del större studier faktiskt inte visar på någon effekt). I media rapporteras nu att en tysk studie visar att örten även ska vara effektivt mot djupa depressioner [1], trots att tidigare studier visat på att den inte är speciellt effektiv i detta användningsområde. Johannesört ska enligt de tyska författarna vara lika effektivt som andra antidepressiva läkemedel, men med färre biverkningar. Studien är publicerad av the Cochrane Collaboration, en välrenommerad samarbetsorganisation som ägnar sig åt att göra systematiska sammanställningar av medicinska behandlingar (med systematisk sammanställningsartikel menas att man systematiskt och statistiskt har granskat en mängd andra studier och utifrån detta drar en slutsats).

Örten har använts som medicinalväxt i mer än 2000 år. De första som tros observerat någon sorts biologisk effekt var bönder som märkte att örten kunde förgifta betande boskap. Medicinmän har under historien använt örten mot en mängd olika tillstånd, mot mycket som vi idag vet att den inte är effektiv mot. Den första dokumentationen kring dess användning mot mentala tillstånd går att spåra till 1500-talsskrifter av Paracelsus.

Den nya studien är egentligen inte helt ny, utan en fjärde reviderad version av en studie påbörjad redan 1993 (uppdaterad allt eftersom nya studier har publicerats). Nu anser de att data visar att den har effekt bortom placebo även när den används för att behandla allvarliga depressioner. Men även om data visar på effektivitet finns ett problem, nämligen att tyska studier tenderar att visa bättre resultat jämfört med icke-tyska. Något som gör det svårt att dra helt säkra slutsatser.

Anledningen till att data från tyska studier visar på bättre effekt är svår att säkerställa. Rekryteringen av försökspersoner var överlag något olika mellan tyska studier och de studier gjorda i andra länder. I Tyskland skedde rekryteringen i huvudsak genom privata kliniker, vilket betyder att underlaget för rekrytering kanske inte representerar den normala patientpopulationen. I de övriga studierna skedde rekryteringen normalt i akademiska säten eller vanliga sjukhus. I Tyskland är också generellt acceptansen och tron på medicinalörter högre, hos både läkare och patienter, än vad den är i övriga Europa, något som kan introducera flera möjliga bias i forskningen. Johannesörtindustrin var också involverad något mer i tyska studier. Forskarna fann också att studier med bättre metodik visade på sämre effekt av johannesört, något som höjer varningsflagg (se nedan). Det kan också indikera publication bias, dvs att studier som visat på bra effekt tenderas att publiceras oftare än de som inte visar någon effekt.

Den ledande forskaren bakom den här sammanställningsstudien var Klaus Linde, professor vid centrat för komplementärmedicinsk forskning vid universitetet i München. Det kan vara värt att nämna lite om honom. Han är kanske mest känd för sina systematiska sammanställningsartiklar kring homeopati. 1997 publicerade Linde en väldigt uppmärksammad och kontroversiell artikel i the Lancet[2]. Kontroversiell för att denna genomgång av homeopatistudier drog slutsatsen att homeopatiska medel fungerade bättre än placebo. Den här slutsatsen medförde en väldigt kritisk granskning av Lindes artikel. Närmare analys visade att väldigt många av de studier som ingick i den här genomgången var av dålig kvalité, och att trenden var att de sämsta studierna visade bäst effekt och de kvalitativt bästa studierna inte visade någon effekt av homeopati (homeopatiförespråkarna fortsätter dock gärna vifta med denna studie från 1997). Med tiden tog Linde åt sig något av kritiken och i en ny studie publicerad 1999 erkände han åtminstone att den initiala studien överskattat effekten av homeopati [3]. Men han var alltså ovillig att helt avfärda homeopatin, och gör det fortfarande inte. En senare systematisk sammanställning i the Lancet, ledd av Aijing Shang, drog däremot slutsatsen att det inte fanns någon skillnad mellan placebo och homeopatiska effekter[4] (en artikel som Linde dock hade synpunkter på, framförda i ett brev till the Lancet[5]).

Att johannesört skulle kunna ha biologisk effekt är inte kontroversiellt på något vis (på det sätt som en  påstådd effekt av homeopati är). Många av de läkemedelssubstanserna som finns i mediciner har sitt ursprung i olika växter eller djur. Läkemedelsbolagen söker ofta igenom dessa i sin jakt på substanser. Substanser som uppvisar biologisk effekt kanske kan kopieras syntetiskt i labbet, odlas, eller vidareutvecklas till en ny substans med bättre effekt, som sedan lanseras som ett läkemedel. Naturläkemedel, med reell effekt, kan ses som orena och dåligt karaktäriserade läkemedel. Ofta känner man inte till vilken den aktiva substansen är, därför finns inte heller någon specificerad mängd aktiv substans i varje piller. Det kan variera mellan producent och batch beroende på odlingsförhållanden och andra omständigheter.

Just med johannesört är det viktigt påpeka att örten kan interagera med en mängd andra läkemedel. Anledningen är att örtens substanser stimulerar läkemedelsnedbrytande enzymer i levern. Exempelvis sänker johannesört blodkoncentrationen av läkemedelssubstansen warfarin (bl a i Waran) vilket ökar blodets tendens att koagulera, och därmed risken för blodproppsbildningar.

Mer forskning behövs innan alla frågetecken är uträtade och användningen av johannesört mot depressioner och framför allt djupa depressioner accepteras helt, vilket författarna till studien håller med om.
Eller så tolkar vi denna studies resultat som de är och konstaterar att johannesört hjälper mot allvarliga depressioner framför allt om patienten talar tyska.

Referenser:
1. Linde et al. St John’s wort for major depression. Cochrane Database Syst Rev. 2008 Oct 8;(4):CD000448. [länk]
2. Linde et al. Are the clinical effects of homeopathy placebo effects? A meta-analysis of placebo-controlled trials. Lancet. 1997 Sep 20;350(9081):834-43. Erratum in: Lancet 1998 Jan 17;351(9097):220.
[länk]
3. Linde et al. Impact of study quality on outcome in placebo-controlled trials of homeopathy. J Clin Epidemiol. 1999 Jul;52(7):631-6. [länk]
4. Shang et al. Are the clinical effects of homoeopathy placebo effects? Comparative study of placebo-controlled trials of homoeopathy and allopathy. Lancet. 2005 Aug 27-Sep 2;366(9487):726-32.
[länk]
5. Linde et al. Are the clinical effects of homoeopathy placebo effects? Lancet. 2005 Dec 17;366(9503):2081-2; author reply 2083-6. [länk]

4 kommentarer till Johannesört hjälper mot djup depression, speciellt om du är tysk

  1. Pekka S skriver:

    Bra sammanställning! Jobbar du möjligtvis inom medicin?

  2. medvetenskap skriver:

    Tack!
    Ja, jag är doktorand inom medicin, och har en allmänt bred aptit för vetenskap, men kanske då främst medicinsk. Bara jag får tid ska jag skrapa ihop någon sorts presentation/”om bloggen” …🙂

  3. […] sig mellan människor i olika länder indikerar det variation i “placeboelement”. Jag skrev mer om detta när jag skrev om en cochranegenomgång av Johannesört, som indikerade att tyskar tycktes få […]

  4. Natalia skriver:

    Mig hjälpte den utmärkt mot svår depression, ångest och oro! Behöver inga läkemedel nu, men har altid en burk i skåpet med johannesört i fall att!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: