Kolhydrater – bakomliggande orsak till fetma och västerländska sjukdomar?

Få svenskar har nog undgått den högljudda och bitvis hätska debatten kring kolhydrater, fett och våra kostråd.

Med stegrande andel överviktiga människor i väst är det naturligt att även debatten stegras. Förklaringsmodeller av varierande komplexitet diskuteras, från enklare (som att hela makronutrientgruppen kolhydrater ligger bakom) till mer komplicerade (som multifaktoriella modeller av västerländskt samhälle och kultur). Som vanligt, och naturligt, är det dock de enklaste förklaringarna och budskapen som får fotfäste bland allmänheten.

Tidningar och bloggosfär är sprängfyllda av budskap som säger att kolhydrater är boven i dramat. Annika Dahlqvist har genom sin blogg varit en av de mest högljudda frontfigurerna för ‘antikolhydrat-gruppen’ . Hennes budskap går att kondensera till att det är kolhydraterna som ligger bakom ökningen av fetma och andra sk ‘västerländska’ sjukdomar (hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ 2, etc) som vi sett i väst senaste decennierna. Därför bör man reducera kolhydratintaget så långt det går. Detta är vad hon kallar LCHF-kost (Low Carb / High Fat) går ut på.

Kolhydrater - djävulen i förklädnad?

Kan det vara så enkelt, att kolhydraterna som grupp ligger bakom? Alltså, utan att ta hänsyn till vilken form kolhydraterna kommer eller i vilken kontext de intas. Exempelvis i vilken grad de är raffinerade, om de är enkla eller komplexa, om de kommer i form av läsk eller kanske potatis.

Om den enkla hypotesen stämmer borde väl intaget av kolhydrater korrelera med övervikt och västerländska sjukdomar? En enkel hypotes som enkelt kan testas – om kolhydrater är orsaken bör vi ha ätit mindre kolhydrater förut, innan överviktsepidemin. Gjorde vi det?

Tittar vi i USA, där dessa västerländska trender gått längst, visar statistiken att vi åt lika mycket kolhydrater för 100 år sedan som vi gör nu [1]. Däremot åt vi inte samma sorts kolhydrater, generellt kan man säga att raffinerade kolhydrater har ökat på bekostnad av oraffinerade (se också på asiatiska, ofta långlivade, folkslag där kolhydrater länge utgjort en bas i födan).

Lika mycket kolhydrater – mycket mindre övervikt.

Hypotesen håller alltså inte, det finns inget konsistent samband som styrker att kolhydrater som grupp är den stora orsaken bakom övervikt i väst. Det betyder alltså att vi inte behöver ta bort kolhydrat ur vår kost för att se samma låga nivåer av övervikt och relaterade sjukdomar som i början av 1900-talet. Omformulerat, ett högt intag av kolhydrater är för de allra flesta förenligt med ett liv utan övervikt och de relaterade sjukdomarna.

Med ovanstående är det inte sagt att livsmedel som hör till kolhydratgruppen kan vara starkt bidragande orsak till de sk västerländska sjukdomarna. Läsk är exempelvis en grupp ‘livsmedel’ som ökat starkt i ungefär samma grad som övervikt. Uteslutandet av kolhydrater kanske därför uppnår framgång för att det då brett sveper ned även dessa undergrupper av ‘dåliga kolhydratlivsmedel’. Men att en sådan bred och radikal massutrotning av kolhydratlivsmedel behövs, eller vara budskapet i våra kostråd, för att återvinna folkhälsan stöds inte.

[i media: Expressen 1, 2]

Referens:
1.Gross et al. Increased consumption of refined carbohydrates and the epidemic of type 2 diabetes in the United States: an ecologic assessment. Am J Clin Nutr. 2004 May;79(5):774-9. [länk]

16 kommentarer till Kolhydrater – bakomliggande orsak till fetma och västerländska sjukdomar?

  1. ödmjuk skriver:

    Medvetenskap
    Precis som du säger så är det inte ett säkerställt samband mellan kolhydrater och ohälsa.
    Vad som är problemet är att vi vet för lite om vår metabolism för att kunna säga vad en bra kost är, alla påståenden blir mer eller mindre fel då, även SLV kan ha fel i sina kostråd, vi kan inte veta vad som är rätt eller fel, med så bristande kunskaper som vi har idag.
    Vad som är säkerställt är att diabetiker typ 2 inte kan hantera sitt blodsocker,
    Minskar dom sitt intag av främst socker och kolhydrater så kan deras lilla insulinproduktion räcka till, så länge det inte finns några bevis på att fett är farligt, så kan dom använda fett som energi, (utesluter inte att fett kan ha små negativa effekter)
    Diabetiker typ 2 som äter mycket kolhydrater och går på diabetesmedicin där är ohälsan säkerställd (vetenskapligt bevisat skulle man nog kunna påstå)

    Vilken studie visar att fett är farligare än kolhydrater för en diabetiker?
    Energi får man främst från fett och kolhydrater så något måste diabetikerna välja.

  2. medvetenskap skriver:

    Koststudier av den typ som skulle behövas är av naturen svåra att utforma. Att blinda försökspersonerna är ganska problematiskt, minst sagt. Att randomisera leder också till problem då kost är centralt i människors liv och att följa en kost man inte trivs med och tvärtom att få välja introducerar många felkällor som är svåra att kontrollera för. Dessutom är det svårt att i stora studier följa försökspersoner på den detaljnivå som behövs (människor tenderar att ljuga om sin kost – visar kontrollerande studier).

    Att diabetiker bör dra ner på kolhydrater tror jag absolut. Att de slutade rekommendera lågkolhydrat för diabetiker var väl mycket för att man ansåg medicineringen möjliggöra tillräckligt god kontroll över glukosen för att tillåta en del kolhydrat i kosten (men det har ju visat sig inte stämma så bra). Många har också svårt vara utan kolhydrat, helt förståeligt.

  3. Per Wikholm skriver:

    Medvetenskap!
    Om du ska skilja vetenskap från ovetenskap på kostområdet så bör du i första hand välja vetenskap med den högsta graden av evidens. D v s randomiserade studier. Ta t ex den senaste israeliska som jämförde Atkins, lågfett och medelhavskost.

    Att jämföra osäker statistik från 1900-talets början i USA med dagens konsumtion och därav dra slutsatser att kolhydratshypotesen inte stämmer är inte mycket att komma dragande med.

    Sen argumenterar du mot en vulgärbild av LCHF. Vi anser att man som elitidrottare eller som en hårt arbetande statare i början av 1900-talet kunde äta betydydligt mer kolhydrater utan att bli fet. Dessutom tror jag att det flesta LCHF-are gör viss skillnad på snabba kolhydrater och långsamma.

    Läs på om LCHF. Börja på kostdoktorn.se. Köp Gary Taubes bok ”Good Calories – Bad Calories, samt gärna min egen ”Ideologin och pengarna bakom kostråden”

  4. medvetenskap skriver:

    Per.
    Visst är det lite av en vulgärbild (en av flera som marknadsförs), men jag försöker heller inte göra något argument mot allt vad lågkolhydrat bär. Jag är tydlig med vad det är för påstående (hypotes) jag diskuterar. En extrem hypotes, men ändå en som en del LCHF-förespråkare ger sken av att stödja.

    Osäker statistik säger du, har du någon statistik som säger annorlunda? Jag lyckades inte hitta någon som var säkrare (statistiken kommer från amerikanska CDC). Hur mycket det är att komma dragande med beror på vilken hypotes som den kastas mot (och den hypotesen, är som sagt inte hela LCHF-paketet). Omvänt är senaste 30-40 årens utveckling inte mycket att komma dragandes som stöd för den hypotesen jag diskuterade.

  5. Per Wikholm skriver:

    Nej, någon bättre statistik finns från 1900-talets början finns säkert inte men det innebär inte att den är tillförlitlig. Det är övergripande jordbruksstatistik av vad som producerades men som inte säger något säkert om vad människor stoppade i munnen.

    Men även om man accepterar den så förklaras avsaknaden av fetma av den högre fysiska aktiviteten i början av 1900-talet. Frågeställningen är: Var det klokt att införa kostråd på 1970-talet (då man var väl medvetna om att den fysiska aktiviteten minskat) som innebar att man bröt trenden från högre fettkonsumtion till istället högre kolhydratkonsumtion?

    Och där har du också stödet för vår hypotes: Kika på SCB:s statistik över konsumtionen de senaste 30 åren då femaexplosionen pågått. Titta på motsvarande siffror från USA eller vilket annat västland som helst. Tendensen är överallt densamma: Minskad andel fett, ökad andel kolhydrater och ökad andel kalorier. Läs på och kom igen!

  6. medvetenskap skriver:

    Statistiken är delvis grundad på produktion, men senare data utifrån konsumtion stödjer detsamma. Det finns i vilket fall ingen anledning att tro den avviker kraftigt från verkligheten.

    Ja du säger det själv, fysisk aktivitet är en (av många) förklaringar till de olika befolkningseffekterna vi ser av lika stort kolhydratintag. Vilket var min poäng – kolhydrater som grupp är inte en faktor som med 100% penetrans ger upphov till övervikten och andra västerländska sjukdomar. Av det följer att kolhydrater inte behöver reduceras till 5%, som en del LCHF-förespråkare menar ska utgöra kostråden, för att kunna se tidigare hälsorelaterade demografi. Ett enkelt påstående som helt enkelt inte håller. Visst skulle vi som jag skrev kunna svepa ner hela kolhydratskogen och lösa en hel del, men det är uppenbarligen inte ett måste.

    Hypotesen jag förkastar är inte samma hypotesgrupp som du för fram. Av bara farten (som triggas av vad helst som liknar kritik mot vad du förespråkar?) verkar du se pratbubblor hos mig som du själv fyllt i med påståenden jag inte framfört – du läser in fel (eller försöker leda in debatten på andra ämnen).
    Läs om, eller lägg ner.

  7. ödmjuk skriver:

    bisfernol a och den i dag så dåliga tåligheten för glukos, din åsikt tack

  8. medvetenskap skriver:

    Angående bisfenol A delar jag den åsikt som förs fram här.

  9. ödmjuk skriver:

    medvetenskap
    en blogg bevisar inget, forskarna verkar vara osäkra om bisfernol a vilket dom även skrev
    du menar ju att vi åt mycket kolhydrater förut, då diabetes 2 inte fans,
    men varför finns diabetes 2 nu då?
    nyligen friskrevs socker som orsak till ohälsa så socker kan det ju inte vara,
    kolhydrater åt vi förut så det kan det inte heller vara,
    vad orsakar diabetes 2, kan du förklara det?

    om diabetes 2 berodde på överkonsumtion av socker och kolhydrater så borde det räcka med att minska intaget, men så verkar det inte vara. hur kan socker kolhydrater orsaka bestående påverkan?

  10. Bo Zackrisson skriver:

    Medvetenskap – vill du få en bra översikt av hela problemet kan du titta på en föreläsning som Gary Taubes höll på Berkeley för ungefär ett år sedan, just efter det att hans bok Good Calories Bad Calories hade kommit ut.

    Den är intressant på många sätt, kanske fr a för att Taubes berättar om den amerikanska erfarenheten från tidigt 1900-tal och framåt.

    Föreläsningen varar ca två timmar.

    http://webcast.berkeley.edu/event_details.php?webcastid=21216

  11. medvetenskap skriver:

    Ödmjuk. Jag påstod inte att någon blogg bevisade något. Du frågade efter en åsikt, och jag delgav den. Ang. diabetes typ 2 då och nu är det inte någon som påstår att mängden kolhydrater ensamt bestämmer om man utvecklar sjukdomen eller inte. Det betyder inte att kolhydrater är friskrivet heller, så klart.

    Bo. Tack för länken, men tror jag har sett åtminstone delar av den föreläsningen förut.

  12. manon skriver:

    Om man i USA ser den väldiga övervikten numera på enskilda individer
    och allt ständigt ätande av billiga kolhydrater ligger det nära till hands att se övervikten som ett utslag av undernäring.

  13. […] Jag försöker inte friskriva kolhydrater, men att skövla hela kolhydratskogen för att komma åt kolhydratogräset som växer där ser jag inga bra argument för. Speciellt inte för den allmänna befolkningen, som kostråden riktar sig mot. Se mitt tidigare inlägg i ämnet; Kolhydrater – bakomliggande orsak till fetma och västerländska sjukdomar? […]

  14. […] vän kolhydraten! By Dietist Åsa Jag hittade ett inlägg på bloggen medvetenskap. Det har några månader på nacken men känns ändå aktuellt eftersom […]

  15. Micke A skriver:

    Måste säga att debatten här var ovanligt intressant och argumentationen ifrån vissa personer visar på ödmjukhet och god förmåga att förstå både vetenskapens och statistikens grunder. Dock är det många som brister i kunskaper kring tolkning av desamma.
    Det jag ofta reagerar för är att träning och rörelse inte oftare finns med i argumentationen kring fetma. I synnerhet gäller detta när ”slaget” mellan LCHF-förespråkare och dietister fortgår. Det finns ju mycket undersökningar som tyder på att fysisk aktivitet har minst lika stor betydelse för immunförsvar och undvikande av folksjukdomar som kosten. Själv är jag ett levande bevis för att rätt kolhydrater håller en frisk, smal och skärpt. Jag får min energi (oftast) till ca 20% från protein, 30% från fett och 50% från kolhydrater (oftast väl valda). Jag är i stort sett aldrig sjuk, har bra blodvärden, blodtryck, är vältränad och har relativt låg andel kroppsfett. Jag gör dock inte misstaget att ta detta som ”vetenskapligt” bevis för att min livsstil är rätt för alla andra. Dock kan jag se att kolhydrater inte har gjort just mig sjuk eller tjock. Då jag jobbar som personlig tränare kan jag även se denna effekt hos många klienter, men samtidigt att en sänkning av kolhydraterna främst för kvinnor oftast ger bra effekt vid viktminskning när sötsuget ska bemästras (detta har sina naturliga förklaringar). Själv tränar jag ca 4ggr/vecka kondition och 3ggr/vecka styrka – ej på elitnivå. Jag kan se hos klienter som tränar mycket, att de hanterar kolhydratsbaserad kost bättre – precis som det beskrivs i grundläggande näringslära.

  16. Mark skriver:

    Enklast är följande. Bra Kolhydrater är ok, Dåliga kolhydrater + Fetter (Mejerier) är på sikt skadligt och höjer värden. Ät fett och protein. Träna måttligt. Ha tur med det genetiska lotteriet och må gott. 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: