Confounding

TT-AFP rapporterar resultaten från en japansk undersökning och i DN fick notisen rubriken ”Frukostslarv ger tidigare sexdebut”. Rubriken ger intrycket av att det skulle föreligga ett orsakssamband mellan frukostvanor och sexdebut. Så är det naturligtvis inte, vilket inte heller forskarna bakom föreslår (bara tidningarnas rubriksättare?). I detta fall handlar det nog om att frukostslarv och tidigare sexdebut hänger ihop med och beror på en tredje faktor eller grupp av faktorer, exempelvis dåliga familjeförhållanden.

Confounding kallas det när man likt i detta fall ser att två variabler samvarierar utan att det finns ett direkt orsakssamband mellan dem och det istället finns en (eller flera) confoundingvariabel som förbinder dem:

Confounding

I vissa fall är det ganska uppenbart att det inte finns ett direkt orsakssamband mellan två samvarierande variabler. Till exempel drar man inte slutsatsen att brandmän orsakar brandskada bara för att mängden brandmän vid en brand och graden av skada branden orsakar hänger ihop. Inte heller menar någon att glassätande gör människor till mördare bara för att glassförsäljning och mordstatistik hänger ihop.

Ibland är det däremot svårare att avgöra. En publikation i Nature 1999 visade att små barn som sov i rum med lyset tänt tenderade att utveckla närsynthet senare i livet oftare än de som sov i mörkare rum [1]. Sambandet frestade forskarna att dra slutsatsen att nattljuset bidrog till synproblem. En senare studie visade däremot att det fanns en förbisedd confoundingvariabel; föräldrar till barn som utvecklade närsynthet hade ofta själv synproblem och detta gjorde att de tenderade lämna barnrummet belyst på nätterna[2].

Referenser:
1. Quinn et al. Myopia and ambient lighting at night. Nature. 1999 May 13;399(6732):113-4.
2. Zadnik et al. Myopia and ambient night-time lighting. CLEERE Study Group. Collaborative Longitudinal Evaluation of Ethnicity and Refractive Error. Nature. 2000 Mar 9;404(6774):143-4.

3 kommentarer till Confounding

  1. Björn Nilsson skriver:

    Jag minns ett exempel från någon lärobok i statistik; det verkade finnas ett statistiskt samband mellan antalet radiolicenser och mentalsjukdomar i England på trettiotalet. Ju fler radiolicenser (och därmed radiolyssnare) desto fler mentala problem. Fast folk blev inte galna av att lyssna på radio (detta var innan Annika Lantz ens var påtänkt) utan man hade nog helt enkelt blivit bättre på att förstå psykiska sjukdomar och registrera dem vid den tiden. ”Spurious regression” har jag för mig att det kallades när man får sådana här tveksamma samband i en regressionsanalys.

  2. Peter skriver:

    Kanske valde rubriksättaren mellan den aktuella rubriken och :
    HÖR UPP UNGDOMAR, SLUTA ÄTA FRUKOST SÅ BLIR DU AV MED OSKULDEN SNABBARE!

  3. Hey there, merely evolved into alert to ones blog page by Search engines, determined it’s mostly truly informative. We’re going to be aware of brussels. I am relieved for those who continue this in the future. Lots of folks will be had good results away from your crafting. Best wishes!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: