Ambres – en död talar för godtrogna

Ikväll sände SVT återigen dokumentären Ambres – en död talar (sändes första gången 2007, även då på bästa sändningstid).  Dokumentären handlar om Sture Johansson som påstår sig kanalisera anden Ambres. Sture beskrivs som en enkel man, som ”en karl som kan ta sig en sup hembränt, dra roliga historier och vara med på älgjakten” (SvD); perfekt ur ett trovärdighetsperspektiv? Beträffande Ambres påstådda kommunicerande är det en besvikelse; det verkar vara samma typ av New Age-svammel som redan repeterats av andra människor otaliga gånger (Läs några Ambres-citat här).

Ambres är förresten bara ett artistnamn. Tydligen ska Ambres hetat Rameno Charafez då han levde i Egypten för 3000 år sedan (låter det som ett gammalt egyptiskt namn?). Om det stämmer bör väl Ambres-Sture kunna berätta lite om hur livet var då; kanske läsa lite hieroglyfer? Varför vill inte Ambres-Sture övertyga skeptikerna; om han är äkta bör han väl enkelt kunna övertygande bevisa detta? Varför ställer dokumentärens upphovsman Anders Grönros inte kritiska frågor, frågor som skulle kunna utmana äktheten hos Ambres-Sture? Anders säger sig vara övertygad om att Sture-Ambres inte är en bluff, men ribban för att övertyga Anders tycks vara synnerligen låg.  Ambres-Stures språk och agerande framför kameran verkar vara vad som övertygat Anders, men är språket och agerandet så märkvärdigt när Sture skrivit flera böcker och hållit på med detta i över 30 år? Är det övertygande över huvudtaget?

Enligt Sture-Ambres hemsida kom Ambres ur Sture första gången 1976:

Min dåvarande fru fick mig med i den meditations våg som gick över Sverige på sjuttiotalet. Sommaren 1976 följde jag med mera som utfyllnad till den grupp som samlades. Förstod överhuvudtaget inte vitsen med att sitta tyst i halv skymning med slutna ögon och söka efter inre upplevelser och harmoni. Jag var trött efter dagens arbete och tyckte dessutom att det var väldigt tråkigt så jag somnade varje gång som vi satte oss ner i gruppen. Det pågick någon månad till hösten 1976 och vid ett sådant tillfälle, men nu i en annan grupp, vaknade jag upp och såg hur de förundrat såg på mig. Jag bad om ursäkt för att jag somnat men de viftade bort det.

Sture ger i texten ovan, och i dokumentären, en bild av att ha varit ointresserad av New Age och liknande. Men hur kommer det sig då att han två år innan skrivit en New Age-bok? 1974 gav Sture nämligen ut boken Resan till Ljuset (libris). Bokens beskrivning:

Följ med på en resa till dimensioner – som vi människor i vår okunnighet vanligen förnekar – utanför vår vanligtvis så begränsade verklighet. Denna resa kan inte beställas på en resebyrå, den kan inte heller köpas för pengar. En helt normal, men oförglömlig natt får Sture Johansson sin stora önskan uppfylld. Till en början var det en skrämmande upplevelse att stå bredvid sängen och titta ner på “sig själv” och undra vad som hänt, men efter ett kort ögonblick får Sture Johansson sällskap av sin hustru som varsamt lotsar honom från sevärdhet till sevärdhet på denna osannolika men verkliga resa. Missa inte tillfället att ta del av Sture Johanssons klara och målande berättelse om de platser som det är få förunnat att besöka!

Följde Sture verkligen bara med som utfyllnad till meditationsmötena? Sture säger i dokumentären att han ”är allt för normal för det här”, han ser inga auror etc. Men jag vet inte om det Sture påstår sig upplevt och beskriver i boken han skrev innan Ambres debuterade är normalt, eller stämmer överens med den bilden Sture vill ge sig själv i dokumentären.

Ambres-Sture blev känd på 80-talet då han övertygade Shirley MacLaine. Ett kul klipp med Ambres-Sture ur hennes film Out on a Limb:

Dessutom ska Sture tydligen, enligt overifierade uppgifter, ägnat sig åt att telepatiskt kommunicera med UFOn på 60-talet. På SvD kommenterar också signaturen Norrlänningen:

I början på 70-talet kände jag Sture, han bodde då i Skogås och var gift med en norska. Då hade han precis avslutat en mycket aktiv period inom Scientologirörelsen. Tycker att han är en ”enkel snickare” bör kompletteras med att han sedan länge är en new-age-aktivist där förtjänst på verksamheten varit vägledande.

Om Stures påstådda involvering i Scientologirörelsen stämmer är svårt att verifierade. Men nog gör sig Ambres-Sture en hacka på sina aktiviteter; han har skrivit flera böcker och driver en kursgård där man för 6200 kr får tillbringa fem dagar med Sture-Ambres (gården hyrs också ut för diverse andra aktiviteter).

Här har vi alltså en man som framställs som väldigt enkel och outbildad,  men trots det skrivit böcker och driver kursgård. En man som framställs som tidigare ointresserad av New Age, men trots det författade en bok i ämnet (och enligt uppgift talat med UFOn och varit Scientolog). En man som påstår sig kanalisera en gammal egyptisk köpman, men utan att kommunicera något som bör övertyga någon.

Ambres-Sture presenterar trots allt ingenting alls som förutsätter att han är besatt av en ande. Istället presenteras en bild som är fullt förenlig med, och övertygande om, att Ambres är Stures konstruktion.

Ändå har Ambres-Sture lyckats övertyga en dokumentärfilmare och hundratusentals svenskar. Denna godtrogenhet är alarmerande tycker jag.

31 kommentarer till Ambres – en död talar för godtrogna

  1. Paddan skriver:

    Mycket snygga reflektioner!

    Det Ambres-Sture säger är en blandning av new age/new thought/teosofi/scientologi/hinduism/buddhism.

    Stundtals insiktsfullt, målande, vackert och möjligtvis utvecklande. Stundtals tas symbolik och metaforer bokstavligt och blir rena lögner och magiskt tänkande.

    Om esoterisk religion eller ”mysticism” har något att lära oss idag så är det att vi inte vet mycket om livet och oss själva. Och att ”jaget” är en konstruktion, en sorts illusion. Men andevärlden… nej det är en gammal kvarleva från förr, förpackat i nytt omslag för att kunna tjäna pengar.

  2. Björn Nilsson skriver:

    Hur är det man säger: ”Den enes död, den Ambres bröd” (eller om det var tvärtom??)

  3. […] Läs expressens artikel Anden Ambres är en bluff, SVT och vidare reflektioner på denna blogg. […]

  4. Tony skriver:

    Varför upprörs ni av Ambres? Läran Ambres talar om är den urgamla Gnosisismen.

    Jag känner Sture sen 60 talet och var med i meditationsgruppen han talar om i programmet.

    Sture och hans fru var intresserad av meditation och dyligt. Hans dåvarande fru var den pådrivande och var mycket medial och Sture följde med. De hade UFO kontakter på 60 talet.

    Sture säger i filmen
    ”Min dåvarande fru fick mig med i den meditations våg som gick över Sverige på sjuttiotalet. Sommaren 1976 följde jag med mera som utfyllnad till den grupp som samlades. Förstod överhuvudtaget inte vitsen med att sitta tyst i halv skymning med slutna ögon och söka efter inre upplevelser och harmoni. Jag var trött efter dagens arbete och tyckte dessutom att det var väldigt tråkigt så jag somnade varje gång som vi satte oss ner i gruppen. Det pågick någon månad till hösten 1976 och vid ett sådant tillfälle, men nu i en annan grupp, vaknade jag upp och såg hur de förundrat såg på mig. Jag bad om ursäkt för att jag somnat men de viftade bort det.”

    Det stämmer att han försvann bort under meditationerna och inte mindes någonting.
    Efter 5 år så kom Simenon igenom till vår stora överaskning.
    Vår reaktion i gruppen var att det var inte intressant att tala med Simenon eller någon annan ande och att han skulle sluta med detta.
    Sture och vi i gruppen gick olika vägar.

    Det är utan allt tvivel att Sture går i trans men vem som talar genom honom vet jag inte. Skulle det bli bättre om Sture skrev heroglyfer Hur skulle det kunna bevisas att det är en 3000 tusen årig ande som talar genom honom. Det tror jag inte går.
    eller om det bara är en sidopersonlighet. Han minns ingenting under transen

    Det betyder inte att det Ambres säger är fel det är en trosfråga och kan inte avgöras materiellt vetenskapligt. Det är riktigt att vara kritisk till påståenden som inte kan verifieras, undersök själv den mystiska Gnostiska vägen och bilda din egen uppfattning.
    Det går inte att sitta vid skrivbordet och efterkonstruera materiella förklaringar till allt som okänt.

  5. Paddan skriver:

    @Tony

    Jag har inget emot gnosticismen, intressant filosofi. Det jag har något emot är när folk medvetet (eller omedvetet) lurar andra människor. Det är Stures moral och mentala hälsa de flesta av oss oroar oss för!

    ”Läran” är dock mycket influerad av new age tankar vilket inte en 3000 år gammal Egyptier borde ha anammat.

    Att Sture går i trans är mycket möjligt. Vad man borde göra är att koppla hans hjärna till en fMRI maskin som kollar vilka delar av hjärnan som är aktiva osv. Man borde även mäta hjärnvågor (alfa, beta, delta etc) för att få en klarare bild av vad för sorts trans det handlar om. Folk blir hypnotiserade och går i trans utan att någon ”andevärld” kommer och hälsar på.. alltså är det inget tecken på något medialt.
    Dessutom hade Sture skrivit böcker om andliga resor tidigare, vilket är mycket suspekt.

  6. Tony skriver:

    I vår kultur koncentrerar vi oss mer på människan än på budskapet. Det blir mer Toblerone än politik!

    Jag kan inte försvara Stures och Turids (Stures dåvarande fru) val att göra något stort av Ambres. Själv tog jag avstånd från detta 1975. Men sett i backspegeln har han betytt mycket för många som i sitt sökande kring frågor om livets mening.

    Fråga honom själv om han vill bli undersökt i huvudet med mätapparater, om nu dessa kan se om någon ande kommer in i kroppen.

    Turid och Sture hade ett stort intresse av teosofi, ufo mm, så visst hade de en bakgrund annars hade han inte suttit med i meditationer i många år och förberett sitt livsverk.

    Jag har inte talat med Ambres bara sett honom en gång på ett stort framträdande i Stockholm. I det framträdandet lyssnade jag till budskapet och överaskades av att han hade så många lärjungar.
    Det hade blivit så stort som det förutsades på 70 talet.

    Till slut på din fråga om Anden Ambres är den han utger för att vara, Jag vet inte det och det spelar ingen roll. Han lyfter fram Andliga frågor och många som har ett sökande efter frågor om livets mening kan få ett svar.

    Mvh
    Tony

  7. Paddan skriver:

    Du verkar mindre bekymrad angående Stures etiska och moraliska förhållningssätt än vad jag är. Tycker det är besynnerligt att man kan säga att det inte spelar någon roll om Ambres finns eller ej. De pengar Sture tjänar, och de människor han ger falska förhoppningar till.. spelar det ingen roll? Då är det mycket som inte spelar roll för dig antar jag. Jag bryr mig innerligt och passionerat om människor och tänker inte sitta tigande bredvid om jag ser något som ser suspekt ut.

    I övrigt håller jag dock med dig. Budskapet är potentiellt kraftfullt och djupsinnigt. Jag har själv haft intresse av new age och dess rötter inom de områden jag tidigare nämnde. Jag har läst en hel del om mysticism (kristen, gnostisk, kabbala, buddhism) och jag kan själv skriva under på att dessa förhållningssätt har varit nyttiga och hjälpsamma i mitt liv.

    Så jag kan gärna diskutera andlighet och religion med vem som helst alla dagar i veckan, både kritiskt och sakligt, men även för att söka en djupare insikt om vad universums innersta kärna är. Detta motsäger inte på något sätt det faktum att jag tycker människor som talar med andar sannolikt är fel ute.

  8. Tony skriver:

    Hej igen Paddan

    Att du tycker innerligt och passionerat om människor och att de inte borde bli lurade av falska profeter,det är väl bra.
    Men borde du inte försöka stoppa de stora falska profeterna som tex katolska kyrkan där påven säger sig vara guds representant på jorden.
    Eller kyrkor som lovar att en plats i himlen om man tror på jesus!
    Eller kyrkor där de bör skänka 10 % av sin lön till kyrkan.
    Jag menar att det finns så mycket stora falska profeter så att bekymra sig för Ambres och hans kursavgifter är väl att sila mygg och svälja elefanter.

    Med vänlig hälsning
    Tony

  9. Paddan skriver:

    Tja Tony, man gör vad man kan. När religion blir institutionaliserad så är det mycket svårare att kämpa. Men en liten skillnad när det gäller kristendom och kyrkorna finner jag. Det finns kristna som är mer progressiva eller liberala i sin tolkning av bibeln. Detta stöder jag helhjärtat. Att tillhöra en religion eller livsåskådning är inget problem. Problemet är om man bokstavligen tror att Moses delade röda havet och att påven är guds representant, som du sa. Så vad är då problemet med Sture? Inte budskapet i sig, utan pengarna, tolkningen, andevärlden… saker som gör att folk kan fara illa.

    Men jag ska ge dig en poäng, frågan är nämligen om inte fler far betydligt mer illa av stora delar av kristendomen än av Sture. Men som jag sa, det ursäktar inte att låta myggen komma igenom.

  10. hrugnir skriver:

    Jag måste säga att idén om att budskap går före karaktär är helt befängd. Utan att ge mig in på vad jag själv tror ligger bakom detta, måste jag bara säga att det är stor skillnad mellan till exempel Katolska kyrkans syn på påven och denna mans syn på sig själv. Detta säger jag som protestantisk kristen.

    Jag har svårt för påven och Katolska kyrkan. Men rent sakligt kan vi se att varken påven eller katoliker tror att han är Gud inkarnerad. De tror istället att han leds via Helig ande, och att han är en felbar människa utom när han gör ett s.k. ”ex cathedra”-uttalande, vilket inte har hänt på typ 120 år om jag inte minns fel. Att man tror att Gud beskyddar kyrkan från villoläror är helt enkelt den enda grunden till detta. Och det är inte en syn jag delar, men om det skulle vara fel skulle det bara bero på en fel föreställning hos katolikerna, det handlar alltså INTE om en dålig moralisk karaktär hos någon inblandad!

    Det ryker Da Vinci-koden att tro att det skulle vara någon sorts konspirationsteori bakom religion, i den mening att personer medvetet vill lura människor.

    Vad gäller Ambres, däremot, så finns det tre möjliga sanningar i frågan som jag kan se det.

    Det första möjliga fallet är det verkligen en sorts andeväsen som talar genom honom, i vilket fall vi får granska den andens moral i att besätta en människa på det sättet, förutom att se på det budskap han förmedlar.
    Det andra möjliga fallet är att det hela är en bluff från Stures sida, vilket denna blogg ger rimliga anledningar att tro.
    Det tredje alternativet är att han har en sinnessjukdom av någon sort.

    Om alternativ ett är sant, måste vi som sagt granska karaktären av anden i fråga, hur han gått tillväga, och vilka hans motiv skulle vara.

    Om alternativ två eller tre är sant, borde vi verkligen börja betvivla budskapet. Ska vi lyssna på någon som medvetet lurar folk för att få uppmärksamhet, eller någon som är psykiskt instabil, när det kommer till livsfrågor?

    Tack till humanister och ateister som faktiskt vågar ta den här debatten! Om Halal-TV var så fruktansvärt så är det här värre. Det är inte en bedömning SVT ska göra att organiserad religion inte får visa sitt budskap i TV, men att för nyandlighet är det fritt fram att låta en man mala på helt utan problematisering eller motfrågor. Att det dessutom visas strax före Bolibompa (dock på annan kanal) är bara sjukt.

    /Peter

  11. Velsignar i detta tämpel ;) skriver:

    Jag såg det häromdagen och varför skulle man sitta och ljuga om en sådan sak?? dessutom ser han rätt in i kameran, han ser ut som om han sover, han pratar inte osamanhängande, jag tror på det faktviskt. Och om han nu hade en mental knäpp så skulle han väll för sjutton inte sitta i timmar och predika och svara på frågor och vara hur vetande som hälst?!?! visserligen är det skumt Men de har ju berättats i historier om andrar som kan ta över folks kroppar och nu har vi ett bevis.. jaa, vad gäller expressen så ska man inte tro på ett ord de säger för är det NÅGON som ljuger så är det Expressen!! jaja… coolt och skumt är det iallafall.. jaja, vi ser ju när vi dör om det är sannt eller inte, tills det får vi väll leva livet och tro på det ambres säger, vem vet vi kanske träffar honom efter våra ”liv” och då får vi väll skälla på honom om han har gett fel info😉 jag tycker det ska komma en till dockumentär om Ambres, och att man ska kunna skicka in frågor till honom, det är inte så roligt att sitta och se på en dockumentär och vara fullproppad med frågor efteråt, jag menar, jag har massa frågor!! finns det djur på andra sidan, kan man bli kändis, kan man äta där, kan man träffa kompisar?? ja om det nu finns en andra sida så har jag många frågor😀

  12. hrugnir skriver:

    Ja, som sagt så är jag som MEST skeptisk om det skulle vara en besättelse. Jag tycker inte det minsta om hans budskap, självförgudning är den värsta sortens avgudadyrkan.

  13. Paddan skriver:

    Är inte så säker på att det handlar om ”självförgudning”. Men det är å andra sidan ett vanligt felslut av många kristna som sätter sin tro till ett högre osynligt väsen. Om någon påstår att det gudomliga ligger närmre hjärtat och ens eget medvetande så misstas det direkt för en egotripp (vilket det kan vara men inte måste vara). Oftast beror det på att en kristen alltid tolkar enligt sin egen övertygelse och därmed blir allt som inte stämmer överrens med bibeln istället någon form av hädelse. Man måste nog släppa bibeln för att kunna se det på något annat sätt, ta ett nytt perspektiv så att säga.

  14. Velsignar i detta tämpel ;) skriver:

    Mmm, men å andra sidan så tror inte jag att Sture skulle ljuga om det, han värkar vara för upptagen av sig för att vilja lägga ner tid på (skådespeleri) Och det låter ju mer troligt med Ambres än med ”det okända” när en tant går in ett rum och drar in luft med näsa och säger:
    ”jag känner en närvaro……… en kvinna!!!! hmm…..jag förstår inte riktigt… jag får fram P……Patric…..Patricia! Hon är arg…. Nej urs ”tårar i ögonen” jag måste gå ut jag mår så dåligt av den här ennergin fy sjutton ajajaj mitt hjuvud…!” Exempelvis och det programmet börjar de alltid med ”Mediet vet inte någonting om det här vi har sgat” det säger de varje gång medierna kommer, och det är som om de vill övertyga oss att det är så, NEJ jag tror på Ambres 1000😀😀😀😀

  15. Velsignar i detta tämpel ;) skriver:

    PS: Det låter så roligt när han säger:
    ”Jag velsignar detta tämpel.. och de som befinner sig…. HÄRRI! HM!” HAHAHA😀😀

  16. hrugnir skriver:

    Jag sade aldrig att det handlade om en medveten egotripp. Jag menar bara att det här är det kristna i alla tider har sagt vara ”the original sin”, Edens synd: Att göra sig själv till gud och att lita på sin egen instinkt och känsla istället för att lita på det som är sant.

    Jag tror visserligen också att man skall lyssna inåt, men jag tror att det finns minst två röster som talar inne i mig: Den Helige Ande, och min egen själiska röst, som i sig tar till intryck från allt möjligt skit både i den synliga och synliga, medvetna och omedvetna världen runt omkring.

    Jag tycker helt enkelt inte att Ambres lösningar på våra problem leder någonstans. Det svenska folket är det mest sekulariserade folket i världen, tillsammans med typ Estland, vad gäller organiserad religion, men intresset för sådan här nyandlighet och sån här ”do-it-yourself”-andlighet och smörgåsbordssanning som kliar i öronen och passar vår egocentriska livsstil så bra, hjälper inte ett dugg mot de problem vi verkligen möter.

    Depression, ångest och självmord ökar mer i vårt land än någonsin tidigare, och jag tror inte en sekund att denna andlighet kan hjälpa någon ur det. Bara den Gud som själv blivit människa och gått ibland oss och mött våra frestelser och svårigheter kan hjälpa oss ur det!

  17. Paddan skriver:

    ”PS: Det låter så roligt när han säger:
    “Jag velsignar detta tämpel.. och de som befinner sig…. HÄRRI! HM!” HAHAHA😀 :D”

    Japp… och det är troligen något han säger för att lura de godtrogna. Typ ”om jag har något jag säger varje gång så låter det mer trovärdigt…” :-p

    @hrugnir

    ”Att göra sig själv till gud och att lita på sin egen instinkt och känsla istället för att lita på det som är sant.”

    Precis. Och här är pudelns kärna. Vad är ”sanning”? Visst håller jag med dig om att new-age smörgåsbordet är potentiellt skadligt med sitt navelskåderi och överdrivna fokus på att bara meditera bort sin tillvaro. Men poängen med att lyssna inåt är just att få bort bruset och alla ens förutfattade meningar och trossystem. Du försöker ta reda på vad som finns INNAN du matas med en massa idéer och illusioner som du identifierat dig med sen födseln. Du dekonstruerar ditt jag/ego för att sedan bygga upp ett nytt hälsosammare och ”sannare” jag/ego för att göra nytta i världen. Du måste fråga dig, vad är jag? Vem är jag? Hur ”vet” jag det? Varifrån kommer mina åsikter? Har jag valt dem? Och kanske den viktigaste frågan… Vad finns kvar (alltså är äkta) om jag inte tänker, vad existerar utan att jag försöker förstå eller tolka?

    En kristen som redan har en färdig sanning från en bok, bibeln, och som har EN speciell tolkning av bibeln (oftast från föräldrar/vänner/präster osv), utan att ha reflekterat över vad sanning eller kunskap egentligen är och hur det är ganska relativt, den personen missar kärnan i new age (som egentligen är en gammal sanning så klart).

    Frågan är snarare hur en tolkning av Bibeln, som säger att det fanns en person som sades vara en Gud, kan hjälpa människor som tänker rationellt och förlitar sig på sunt förnuft. Hur ska du på ett övertygande sätt hjälpa folk genom att ”övertala” dem att Jesus är vägen?? Meditera kan alla göra. Och således upptäcka, av egen erfarenhet, en djupare sanning.

  18. Paddan skriver:

    OBS.. ska tillägga att termen ”new-age” är mycket problematisk. Oftast används det som en slasktratt för allt som är flummigt, narcissistiskt, ovetenskapligt osv. Om vi använder denna definitionen är jag mycket negativt inställd till new-age. Om vi istället pratar om ego, medvetande, kontemplativ bön, meditation etc. så är jag snarare nyfiken.

  19. hrugnir skriver:

    Ditt sätt att få reda på sanningen vilar på axiomen att det går att hitta sanningen inom sig själv, och att människan faktiskt är rationell. Jag menar att all erfarenhet pekar på motsatsen.

    Hur som helst är det en ganska skev bild folk har av folk som växer upp med en religion. De som faktiskt fått brotta med sin tro och slängt den hit och dit har nog tänkt över varför och på vad de tror mer än de flesta. I alla fall är det fallet för mig. Men det är både att alla mina erfarenheter och min kunskap pekar åt den kristne Gudens riktning, som han beskrivs i Bibeln.

    Jag menar att om det finns både onda och goda intelligenta makter, varav den goda bryr sig om människan, så är det ganska logiskt att de faktiskt ger människan ett verktyg som inte är så känslobaserat. Det är därför jag tycker att det inte är så dumt med Bibeln. Sen därifrån gäller det att testa det som står i den, med det är en annan sak.

    Hur som helst, ja, med New Age menar jag synkretistisk religion, med varierande organisation. Det finns inget bra samlingsnamn för alla liknande strömningar som funnits genom tiderna, men fokus på ego, personlig ”utveckling”, grader och hierarki (ibland), andliga ”mästare”, fokus på kontakt med andevärlden utan en personlig relation till den som skapat den och så vidare är alla koncept jag brukar lumpa samman.

    Självförgudning menar jag är den bakomliggande rörelser av alla möjliga slag. Rörelser som har majoriteten av dessa element inkluderar: Gnosticism, Teosofi, Frimureri, Rosacrucianism, New Thought, Left Hand Path, Satanism, Spiritism och Spiritualism, Kabbalah (i sin nuvarande form), Sufism, Perenniella Filosofin, Antoposofi och mycket, mycket mer.

    Majoriteten av ovanstående rörelser har kopplingar till varandra på alla möjliga håll. Och jag tycker illa om alltihop. Men jag förstår att folk blir intresserade av det, ”esoterisk” kunskap är alltid med spännande än uppenbarad sådan. Det betyder inte att den är mer sann eller mer värd än den som är uppenbarad.

    För att vända frågan till dig menar jag att alla de rörelser som talar om att se inåt och upptäcka gudagnistan inom sig själv och sedan upptäcka mer och mer, har som grundtanke att ”sanningen” om världen inte innehåller en Gud som är personlig, utan istället ”finns inom oss, som ett eko och en liten ljusglimt av evighet och kärlek” och så vidare. Borde man inte fråga sig själv om detta tillvägagångssätt är så smart? Jag tycker att en enkel, hjärtlig bön till vem som än har skapat universum, utan förinställningar, i alla fall borde finnas på listan över saker att testa.

  20. Paddan skriver:

    ”Ditt sätt att få reda på sanningen vilar på axiomen att det går att hitta sanningen inom sig själv, och att människan faktiskt är rationell. Jag menar att all erfarenhet pekar på motsatsen.”

    Vi är i mångt och mycket icke rationella, visst. Men ditt resonemang är ju aningens mer vrickat än mitt. Ska vi följa ditt råd så låter det som att vi kan tro på voodoo också. Det är helt ologiskt, passar icke rationella människor och det känns otroligt bra när man sticker i nålarna.

    ”Men det är både att alla mina erfarenheter och min kunskap pekar åt den kristne Gudens riktning, som han beskrivs i Bibeln.”

    Jag har varit intresserad av religion sen jag var fem år. Så jag är ingen novis som inte vet vad han pratar om, tro inte det. Alla mina erfarenheter pekar i en annan riktning dock. Min sambo har växt upp med Jesus och Bibeln, idag förkastar hon det mesta som överdrifter och saker baserade på skakig grund. Hon som kristen testade bibeln, fann den orimlig i mångt och mycket. Jag som allmänt intresserad av de stora frågorna har testat mycket, finner också det mesta orimligt. Kristendomen, och tolkningen att Jesus (och endast Jesus) är min frälsare, står högt upp på listan över orimligheter.

    Dina goda och onda intelligenta makter är svåra att få grepp på, och jag tror mest de finns i din fantasi om jag ska vara ärlig. Människor är i viss mån intelligenta, vi gör onda eller goda saker. Varifrån har vi fått dessa egenskaper eller förmågor? Ingen vet. Men att en Gud ”därute” eller ”däruppe” skulle gett oss det är ju ganska lustigt. Kan ju lika bra vara något heligt ”därinne” eller ”därnere”.

  21. Paddan skriver:

    ”Ditt sätt att få reda på sanningen vilar på axiomen att det går att hitta sanningen inom sig själv, och att människan faktiskt är rationell. Jag menar att all erfarenhet pekar på motsatsen.”

    Vi är i mångt och mycket icke rationella, visst. Men ditt resonemang är ju aningens mer vrickat än mitt. Ska vi följa ditt råd så låter det som att vi kan tro på voodoo också. Det är helt ologiskt, passar icke rationella människor och det känns otroligt bra när man sticker i nålarna.

    ”Men det är både att alla mina erfarenheter och min kunskap pekar åt den kristne Gudens riktning, som han beskrivs i Bibeln.”

    Jag har varit intresserad av religion sen jag var fem år. Så jag är ingen novis som inte vet vad han pratar om, tro inte det. Alla mina erfarenheter pekar i en annan riktning dock. Min sambo har växt upp med Jesus och Bibeln, idag förkastar hon det mesta som överdrifter och saker baserade på skakig grund. Hon som kristen testade bibeln, fann den orimlig i mångt och mycket. Jag som allmänt intresserad av de stora frågorna har testat mycket, finner också det mesta orimligt. Kristendomen, och tolkningen att Jesus (och endast Jesus) är min frälsare, står högt upp på listan över orimligheter.

    Dina goda och onda intelligenta makter är svåra att få grepp på, och jag tror mest de finns i din fantasi om jag ska vara ärlig. Människor är i viss mån intelligenta, vi gör onda eller goda saker. Varifrån har vi fått dessa egenskaper eller förmågor? Ingen vet. Men att en Gud ”därute” eller ”däruppe” skulle gett oss det är ju ganska lustigt. Kan ju lika bra vara något heligt ”därinne” eller ”därnere”.

    Jag förstår vad du menar med synkretistisk religion, och din ihoplumpning är ganska typisk för vad kristna brukar tycka. Men om du har läst religionshistoria, kristendomens ursprung och judendomens ursprung samt själva historien om bibeln… så är det ju ganska uppenbart att alla religioner har synkretistiska inslag. Ingen religion skapas ur ett vakuum utan är till viss del en produkt av andra religioner och av rådande samhällsstrukturer. Kristendomen har varit (och är) allt annat än enhetlig. Även om EN kristen människa ofta vill framhålla det på detta viset. Som att EN tolkning av bibeln är sann och alltid har varit det. När det finns 2000 år av tolkning, förvanskning, förfalskning och en gnutta sanning.

    Det sista du skriver är intressant. För det första skrev jag att meditation och kontemplation ger en erfarenhet, och den överväldigande majoriteten har snarlika tolkningar av denna erfarenheten. Nämligen att världen inte är två-delad. Det finns inte en Gud ”därute” eller en Gud ”härinne”. Allt är del av samma process eller flöde. Lite som en panenteistisk filosofi. Något man alltså kommer fram till efter erfarenhet, inte genom att först anamma filosofin och sen pröva. Nix, tvärtom börjar du där du står. Vad du än tror på idag, så tysta tankarna och meditera och se vad som händer. Kan ta ett par år eller tre, men saker händer.

    Det du föreslår är lite mer komplicerat. För många skulle fråga (främst ateister), ”vem ska jag be till?”. Jag ser ingen som har skapat universum. Jag föds och mitt huvud är tomt, jag får lära mig ett språk, lära mig en livsåskådning. Om jag ej har en religion, vem ska jag be till? Och om jag ber så har det ingen påverkan. Katten dör ändå, jag dör ändå osv. Om jag inte ber så kan livet likväl vara underbart. Alltså vad är poängen?

    Här är jag dock en smula mer positivt inställd. En opersonlig Gud, eller ”Gud som natur” kan vara positivt. Det är ett sätt att komma ifrån ett överdrivet navelskåderi och känna tacksamhet och delaktighet. Ett medvetet val jag gör, jag kan stiga upp på morgonen och tacka universum eller Gud för att jag har hälsan, för fåglarnas sång osv. Kanske för att jag känner mig lyckligt lottad och vill basunera ut min glädje. Helt okej. Men det krävs ingen kristen Gud för det och absolut ingen Jesus.

  22. hrugnir skriver:

    Jag ska snart sova och ska sedan till jobbet, så jag skriver inte ett fullständigt svar nu, utan tar det i morgon bitti. Men jag ville bara förtydliga att det jag menade med att mina erfarenheter pekar på den kristne Guden inte främst var en hänvisning till typ skapelseberättelsen eller treenighetsläran eller något sådant, utan snarare att jag märker av den andliga kamp som pågår, jag ser att Paulus beskrivning av människans inre kamp i Romarbrevet 7 är en exakt beskrivning av både det jag själv upplever och vad andra ofta säger att de upplever. Listan fortsätter.

    Men jag förstår alla som inte ser det så. Gud visar sig i det fördolda. Om man inte har upplevt den Helige ande eller den oerhörda kärlek som Gud utstrålar, så är det omöjligt att vara kristen i längden.

    Angående detta med synkretism och olika traditioner: Jag är medveten om att modern, västerländsk kristendom har influenser från judisk men även hednisk och hellenistisk/platonskt tankesätt. Men sedan tror jag inte att fokus i min tro är tradition eller systemet. Jag tror att det är den levande, ytterst verkliga och aktiva relationen med JAG ÄR, som är livsnerven i tron. Och alla som ärligt söker sig till den Oskapade förändras sakta till en bättre avbild av Honom. Jag tror inte att det finns någon perfekt teologi eller religion. Men jag tror att det finns en rätt inställning till Gud: Kärlek och ödmjukhet. De två orden skulle kunna utvecklas i två helt egna bloggposter, men jag stannar så.

  23. Paddan skriver:

    Snabbt inlägg från mig med då. Jag tycker det sista du skriver verkar fullt kompatibelt med den bl.a. perenniella filosofin eller buddhismen. Om jag får kanske omtolka dina ord en smula.

    Typ så här. Gud (svårt begrepp att definiera, men kan säga tomhet, nirvana eller medvetande också) är i det fördolda. Om man inte har upplevt känslan, eller haft erfarenheten, så lever man i en illusion/förvirring/mörker. Relationen med JAG ÄR och insikten om att världen och medvetandet, det objektiva och det subjektiva, inte är skilda utan en och samma är fundamental. Det finns inte EN rätt religion eller tro, det är mest kosmetika eller hjälpmedel för att finna ”sanningen”, däremot är förhållningssättet viktigt. Med öppenhet, kärlek och ödmjukhet kan full insikt nås.

    Det jag skrev funkar även på den kristna kontemplativa vägen. (Centering prayer som teknik poppar upp i huvudet). Där är fokus just på förhållningssättet och själva VÄGEN som leder till Gud.

    Även om det jag skrev inte är exakt något du håller med om, så får jag intrycket av att du inte läser Bibeln som bokstavstroende iaf.

  24. hrugnir skriver:

    Oj, blev lite senare än jag sa tidigare, förlåt för det. Regn och försening med tidningarna i natt…

    Haha, ja, det är då inte alla som skulle hålla med om att jag inte är bokstavstroende. (F.d?) Domprosten i Uppsala, kallade mig och några kompisar fundamentalister när vi pratade lite med henne efter Jonas Gardells presentation av sin bok ”Om Jesus” i Domkyrkan. Men det berodde nog mest på min något impulsive vän.

    I alla fall. Det jag menade med min kommentar om att det inte finns någon rätt teologi, var inte en öppenhet för att vad som helst kan vara sant. Det kan det visserligen, men det är inte det jag tror på. Det jag menade är att jag inte tror att Gud bryr sig om vad jag har för syn på dopet eller nattvarden, vilket kultur jag har, vilka kläder jag går i… Det viktiga är hjärtats inställning. Tro för mig handlar främst hur jag ständigt ”positionerar” mitt hjärta i rätt relation till människor, Gud, mig själv och naturen. I det är Bibeln ett redskap för den Helige Ande att verka. Men jag tror inte på verbalinspiration á la Koranen om det var det du menade.

    Sen tror jag att du i viss mening missförstod vad jag menade med ”JAG ÄR”. För mig är inte namnet på Gud, JHVH, Herren, ”JAG ÄR ATT JAG ÄR”, ett tecken på en opersonlig Gud. Tvärtom tror jag att det pekar på att han är mer verklig, mer personlig, mer häftig än någon annan. Många har idén att eftersom Gud är så STOR kan han omöjligt kommunicera med oss små människor på ett begripligt sätt, utan istället är han bara en tomhet, en idé och ett ogreppbart koncept. Min fråga blir: Är det verkligen en ”stor” Gud man talar om när man i princip menar att han är inkapabel att kommunicera med någon annan? I mitt ”stor” ingår intelligens, (även social sådan). I deisternas och panteisternas ”stor” verkar det ha ungefär samma betydelse som en människa till en bakterie, det vill säga att de två inte har någon riktig referensram till varandra, förutom att de kanske vet om varandra. Men jag tror ju som sagt att denne store Gud själv blev en ”bakterie”, för att visa oss till denna sanning.

    Omgående buddhismen som du nämnde, och alla andra religioner med liknande ”frälsnings”-begrepp, så har jag inte främst problem med deras verklighetsbeskrivning om att allt är lidande. Nu tror jag visserligen att det finns goda saker kvar i världen, men Buddha hade en poäng. Våra begär leder oss ingenstans om vi bara försöker följa dem i den här världen. Denna världsbild skiljer sig egentligen inte markant från Jesu verklighetsbeskrivning förrän vi kommer till lösningen.

    Jag tror inte att människan kan eller bör lösa detta i egen kraft. Jag tror att till skillnad från alla andra religioner, är det Gud som börjar räcka ut handen till oss. Sedan kan vi greppa tag i den och låta honom göra grovjobbet. Grunden i min tro är att ta emot kärlek från Gud, för att sedan ge ut den till människor. Att ta emot och acceptera förlåtelse från Gud för att sedan ge förlåtelse till de runt omkring mig. På tal om detta vill jag också be om förlåtelse för eventuella hårda ord tidigare i debatten, jag har varit lite ledsen över detta tidigare också. Jag har en tendens att bli sarkastisk och översittare i debatter. Det är ju samtal som leder någonstans, inte debatter med fula knep.

    Hur som helst tror jag fast på en (till liten del) uppenbarad Gud, som har en person. En person människan och världen i sig är skapad som avbild av. Återigen antar jag att den främsta skillnaden mellan vår tro är att jag tror på en ytterst verklig Gud, som inte är tomhet, utan fullhet. Och jag hoppas och ber att vi båda skall få smaka mer av sanningen. Även om jag tror att den sanningen på ett visst sätt, är sanningen inte beroende av vad jag tycker. Och det är jag väldigt glad över.

    Frid!

  25. Paddan skriver:

    Jobbar du som tidningsbärare eller??

    ”istället är han bara en tomhet, en idé och ett ogreppbart koncept.”

    Det kan jag köpa. Tycker ditt resonemang om Gud som något ”stort” är rätt sunt. PanENteister och de som anammar en livsfilosofi a la Alfred North Whitehead (process theology) skulle nog hålla med i ditt resonemang om att Gud uppenbarar sig som form för att kommunicera med oss. Om man köper detta, vilket jag skulle kunna göra, så blir Gud inte onåbar på något sätt utan ständigt närvarande, överallt. Du kan INTE undvika eller springa från Gud.. vart du än vänder dig visar Gud sitt ansikte. Problemet för traditionellt kristna här är ju att man tenderar till att göra begreppet ”Gud” ganska meningslöst. Gud skulle ju i så fall betyda ”allt och inget”. Hela universum liksom. Form och icke-form. Något jag kan leva med. Hur tänker du här?

    Ditt resonemang kring Buddha och Jesus, och att du ser likheterna, tycker jag också är sunt. Men jag undrar om du inte misstolkar Buddhismen en aning. Poängen är att vi både ska ”lösa” det själv (finns ingen slutgiltig lösning på lidandet egentligen) men samtidigt överlämna vårt ego till något större. I Buddhismen är detta större, detta visare, djupare osv egentligen ingenting annat än det medvetandetillstånd som kallas nirvana. Och det är det som t.ex. kristna mystiker pratar om när man är i djup bön och meditation. Man övar sig medvetet på att tysta sin egen egotripp och lyssnar efter en djupare röst, eller känner efter för att hitta mer sinnesfrid, kärlek, och öppenhet. På så vis är det ”Gud” som räcker ut handen först, Gud är alltid där. Vare sig vi vill eller inte, vi har inget val. Vi kan egentligen inte vända oss bort från honom. Enligt många kristna syndar vi för att vi kör vårt eget race. Enligt många Buddhister handlar det inte så mkt om synd. Utan snarare om att leva i en lögn, en dimridå som vi själva skapat. En tunn ego-slöja som skymmer sanningen. Buddhismen handlar således om att arbeta bort slöjan, kontinuerligt, för att greppa Guds utsträckta hand.

    I mitt huvud är religionerna väldigt lika. Det som gör dem så till synes olika, är de olika begreppen, de olika kulturella yttringarna, de sociala strukturerna och hur olika individer (somliga mer kloka än andra) väljer att tolka religionernas budskap.

    Och ja, sarkasm är för jävligt i diskussioner… men ack så lätt det är att falla för frestelsen att använda det.

    Namasté och frid vare med dig!😉

  26. […] Varför ignoreras förresten “200″ i årtalet? Har vi egentligen inte missat med 2000 år här? Och varför ignoreras tiondelar, hundradelar osv? Räknar man dem sker ännu häftigare sekvenser varje dag. Men det är klart, tidsfönstret för det här med önskningar och kosmiskt medvetande kanske blir för kort? Vad säger Ambres? […]

  27. sven skriver:

    vadå det spelar ingen roll för det är budskapet som talar , varför inte ha gruppsex å käka vindruvor , förstår om många önskar en värld som är typ som sverige eller usa fasst för alla, så att det blir ngn slags världs fred å nice. men jag gillar den här lustgårds grejen. det är ju så våra förfäder aporna chillar, alla ligger med alla å dansar omkring å leker å spelar bongo . hehehe. grejen är att jag själv tänker så men aaahhh vilken fjortis kommentar men . . det är endå så enkelt om alla bara hänger på…. hur kan dena tanke anses löjlig eller ungdomligt naiv osv. det är precis som sture säger, vi är rädda för att ta steget ut i nakenheten, vi vill igentligen men det är precis som vid vissa förälskelser, det skriker inom en fasst man vågar endå inte…. ses yao !!!!!!!!!

  28. johan skriver:

    Det viktigasre är vad han säger oavsätt vem det är som uttrycker orden Ambres eller Sture. Det som sägs är för mig och det som jag känner djupt innom mig den absolut sanna kunskapen om vår existens. Sluta att argumentera om vad som är rätt och vad som är fel.

  29. Sanna skriver:

    Oh Cripes. Hur trött jag blir på enfaldiga inlägg – vilka borde ersättas med Sokratisk frågeteknik för att undvika grundstötningar.
    Pro primo: lär er stava, pro secundo: käbbla inte.
    Se och hör det just du som organism och själ / eller människa och samvete om du hellre vill – vad du kanske BÖR lära under tiden på jorden.
    Charlataner finns i varje yrke.
    Tro på Ambres/Sture om ditt hjärta vill dit.
    Men för böfvelen – låt en diskussion bestå av mer än om att försöka begripa den andres tankar/synsätt än om att slå ned på dem!
    Vi sitter alla i samma myggnät och surrar:)
    Kram och löööv
    Sanna

  30. Detox Foot Spa skriver:

    Detox Foot Spa

    Ambres – en död talar för godtrogna | Medvetenskap

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: