2005 godkändes på bristande grunder ett examensarbete inom trädgårdsingenjörsprogrammet vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala. Arbetet vill överbrygga skillnader mellan strikt rationella och vad författaren kallar erfarenhetsbaserade kunskapstraditioner. Vad det senare syftar på här är kommunikation med naturväsen. Författaren Eira Ahlgren skriver att det intressanta inte är att det går att tala med naturväsen (är det redan etablerat och självklart eller?), utan tekniker för hur man gör det.
Naturen vill enligt examensarbetet hjälpa dig aktivt med odlingarna. För att de ska kunna göra det ska odlaren berätta för naturens väsen vad som tänker göras. Det görs genom att hålla ett projektledningsmöte med tomtarna och älvorna som härjar i trädgårdslandet (det är viktigt att rätt naturväsen kontaktas, det finns enligt arbetet nämligen miljontals, är du osäker på vem du ska kontakta frågar du helt enkelt växten du ska odla). Under det mötet ska ni komma fram till projektets definition, riktning och syfte. I fortsättningen kan lämpligen arbetsdagarna starta med ett morgonmöte för att slå fast arbetsordningen för dagen. Tomtarna behöver också veta behoven och kraven hos odlaren. Exempelvis arbetsförhållanden och arbetstider, för att klargöra för dem att du kanske inte ställer upp på nattarbete.
Information från naturväsen ska tydligen kunna erhållas genom en metod som kallas kinesiologi (muskeltestning). Det går ut på att du ställer enkla ja/nej-frågor. Naturen kommer att svara genom att projicera svaret in i ditt ”elektriska system” och du läser av det genom att bilda ”kretsar” med fingrarna som sedan ger utslag beroende på tomtarnas svar. Du kan enligt texten kunna testa ditt ”elektriska system”. Det görs genom att placera en handspegel under din näsa, om du ser imma på glaset har du tydligen ett starkt ”elektriskt system”…
Även om man lätt kan tro detta är ett skämt, är det menat på fullaste allvar – i en akademisk uppsats.
Den här uppsatsen borde aldrig ha godkänts, då kritisk och vetenskaplig analys helt saknas. Något som också prorektor Lena Andersson-Eklund erkänner. Hon säger till Upsala Nya Tidning:
– Jag försökte läsa den i positiv anda. Man kan se att handledaren försökt att styra upp uppsatsen, men misslyckats. Det saknas helt kritisk, vetenskaplig analys.
– Vi ser det som ett olycksfall i arbetet.
Detta olycksfall får främst handledaren och examinatorn ta på sig, då de uppenbarligen inte bemödat sig granska arbetet på ett professionellt vis och gjort sitt jobb.
Att sådant här får pysa ut ur akademiska institutioner är givetvis pinsamt. SLUs ledning har stoppat möjligheten att ladda ner examensarbetet från deras databas. Men om du vill kan du ladda ner examensarbetet härifrån.
[via Folkvett, orsakverkan]
Referens:
Ahlgren E. Andlig växtodling, historiesyn och kunskapsteori – hur hänger dessa begrepp ihop? En översikt av fyra odlingspraktikers ideologier. Examensarbete inom Trädgårdsingenjörsprogrammet. 2005-05-10. ISSN 2005:03.
Medvetenskap 
Jag hade tänkt bege mig ned till vårt bibliotek och hämta ut ett ex sedan jag läste om det där arbetet i tidningen – kunde knappt tro mina ögon. Nu besparar du mig mödan! Ska bli intressant att se om det verkligen är så illa som det låter…
Tackar för pdf:en!
Jag hade precis som Harald tänkt att få tag i ett exemplar från biblioteket, för att på egen hand få se vilka tossigheter det rörde sig om. Men istället fick jag tips om att ni hade gjort det, av just Harald. Det skall bli mig ett kärt, men också smärtsamt nöje att bevittna detta lågvattenmärke i mitt kära universitets historia. Tänk att jag spenderade sju månader med fältarbete, datahantering och analyser om avkastningsbedömningar i naturbetesmarker, när allt jag hade behövt göra var att påstå att enhörningar betade i markerna och att älvegräset stod trollhögt…
Det skulle för övrigt vara intressant att få tag i den engelska versionen, som enligt Abstract skall finnas, för att kunna debattera saken på engelska med de som är intresserade. Flera av gästforskarna vid min institution har hört talas om arbetet, men har ingen möjlighet att ta sig igenom det på svenska.
Mikael, tyvärr kan jag inte hjälpa dig med det. Men har du tur kanske Eira hjälper dig med det, om du slänger iväg ett email och frågar.
Om du har lust att skriva om nåt annat än vetenskap så finns det en utmaning med ditt namn på den i min blogg.
Att spilla kaffe över datorn är ett olycksfall i arbetet, att ”råka” godkänna ett arbete om övernaturlig trädgårdsskötsel är tjänstefel.
Bitchslap Barbie, vilken ära. 🙂
Men mina blogginlägg kommer nog vara ”on-topic”, men kanske som kommentar isf …
Tack för att du ger möjligheten att läsa det här arbetet. Ett genomgående diskussionsämne på pedagogikkursen för blivande docenter på SLU när jag gick 2006 var ”Vad göra med examensarbetare som inte klarar av sin uppgift?”. Examensarbetare har mycket svårt att ställa sin egen förmåga i relation till vad arbetet kräver. Det är förstås handledarens uppgift att göra den bedömningen. Det är inte alltid en lätt bedömning om man som handledare är oerfaren, och detär inte sällan fallet, eftersom examensarbeteshandledning är något som gärna faller på doktoranders och postdokars lott. Jag har själv lärt mig den hårda vägen att den här typen av abstrakta arbeten kan man INTE sätta i händerna på en examensarbetare. Det krävs forskarutbildning för att kunna göra någon slags vetenskaplig syntes av ett sådant material.
I det här fallet har handledaren säkert inte satt arbetet i händerna på exjobbaren; det är säkert den senare som valt arbetet. Jag avundas inte handledaren uppgiften att övertyga en motiverad examensarbetare som tror på alternativa ”vetenskapsmetoder” om att det inte är lämpligt att ägna sig åt som examensarbete vid SLU.
Jag förstår hur det här kan hända. Jag tror inte att det här är det enda oacceptabla examensarbete som godkänts. Det är svårt att göra rätt. Det betyder förstås inte att det är acceptabelt att göra fel.