Anti-vaccinationsextremisterna tycker tydligen inte det räcker med att de som vaccinerar sig ska drabbas av gulfkrigssyndrom och autism. Nu ska vi tydligen även drabbas av hundcancer!
Utöver de gamla vanliga obevisade påståendena om squalen och kvicksilver innehåller en nyhetsnotis på LCHF.se (som av någon outgrundlig anledning handlat väldigt mycket om svininfluensavaccinet på sistone) följande:
En tysk lungspecialist, Wolfgang Wodarg, varnar för att vaccinet mot H1N1-viruset (svininfluensaviruset) kan öka risken för cancer, på grund av att den vaccinlösning som injiceras innehåller cancerceller från djur.
LCHF.se är inte de enda som tar upp det här. Hundratals vaccinkritiska bloggar och hemsidor tar vara på den tyske läkarens varningar. Källan till det här är en nyhetsartikel i bild.de:
Lung specialist Wolfgang Wodarg has said that there are many risks associated with the vaccine for the H1N1 virus. He has grave reservations about the firm Novartis who are developing the vaccine and testing it in Germany. The vaccination is injected “with a very hot needle”, Wodarg said. The nutrient solution for the vaccine consists of cancerous cells from animals and ”we do not know if there could be an allergic reaction”. But more importantly, some people fear that the risk of cancer could be increased by injecting the cells.
Till att börja med är texten inte aktuell för svenska förhållanden eftersom vi köper vaccinet från GlaxoSmithKline och inte Novartis (GSK använder hönsägg och inte cellinjer vid produktion av vaccinet). Sedan reagerade jag på att artikeln inte explicit säger att Wodarg tror vaccinet ökar cancerrisken (”some people”). Efter att ha mailat honom och via hans stab hänvisats till en annan artikel på tyska står det dock klart att han är av den åsikten. Däremot påstår han inte att den vaccinlösning som injiceras innehåller cancerceller från djur. Det antyder däremot bild.de-artikeln.
Men att Novartis vaccininjektion skulle innehålla några celler är högst osannolikt.
Vaccinet innehåller inaktiverade viruspartiklar. Virusen i Novartis vaccin odlas fram i cellkulturer (virus kan inte kopiera sig på egen hand, utan måste parasitera på en cells kopieringsmaskineri), men att några celler skulle följa med från den lösningen till den färdiga injektionslösningen är inte troligt. Tillverkningsprocessen innehåller flera steg av rening. Då en cell är ca 1000 gånger större än influensaviruset krävs det heller inte, relativt sett, något finlir för att separera cellerna från resten av lösningen.
Även om man antar att celler från odlingslösningen skulle följa med till injektionslösningen är det inte trovärdigt alls att de skulle kunna etablera sig och utvecklas till cancer hos den vaccinerade individen. Cellinjen* Novartis använder är inte mänskliga utan kommer ursprungligen från en hund, och det är tveksamt om det ens är cancerceller. Kroppsfrämmande celler angrips av immunförsvaret, och även vid nedsatt immunförsvar skulle inte de här hundnjur-cellerna kunna etablera sig intramuskulärt hos en människa (för diskussion kring cancers potential att smitta mellan människor, se denna Nature-artikel).
Wodarg menar att cancerogena substanser skulle kunna hänga med från odlingsprocessen. Men vad är det för cancerogena substanser? De cancerogener som eventuellt transformerade cellerna i hundens njure 1958 är rimligen inte kvar i den lösning Novartis använder 49 år senare.
Med tanke på hur Wodargs åsikter sprids på internet, om än förvanskad av bild.de, tycker jag det är hans ansvar att vidare utveckla och förklara hans ståndpunkt. Frågan är om intresse för sakfrågan finns; Wodarg är nämligen också politiker så det är inte orimligt att syftet med hans utspel var att fiska röster hos de vaccinkritiska. Klargörande svar från hans stab lär jag i vilket fall som helst inte få.
(* Cell-linjen Novartis använder heter MDCK (Madin-Darby canine kidney) och togs 1958 ur njurarna från en till synes frisk cocker spaniel. Det var alltså inte några cancerceller, däremot har de uppenbarligen genomgått någon grad av transformation eftersom de har förmågan att dela sig hur många gånger som helst. Den förmågan har inte vanliga celler eftersom telomererna vid varje celldelning förkortas och till slut når en längd som hindrar cellen att dela sig.)