Annika Dahlqvists struntprat om LCHF och infektionssjukdomar

– Vi som äter den här kosten har en gemensam erfarenhet av att vi inte blir sjuka. Vi får inga infektionssjukdomar.

säger Annika Dahlqvist till Aftonbladet.

Vad baserar Annika det på?  Några sporadiska kommentarer i hennes blogg menar att de inte blir sjuka, och säkert har en del hon mött berättat detta också. Med andra ord en totalt värdelös bevisgrund.

För det första så finns det uppenbara problemet att de som rapporterar till Annika knappast kan antas vara en representativ del av LCHF-ätarna. Troligen är de mest ‘fanatiska’ mer högljudda. Dessutom motarbetas  rapportering av hälsonegativa effekter av LCHF i Annikas blogg. De som rapporterar sådana får nämligen oftast höra att de inte ätit ‘tillräckligt LCHF’, dvs inte tillräckligt lite kolhydrater eller tillräckligt mycket mättat fett, eller att de inte ätit LCHF tillräckligt länge (på så vis exkluderar man också på ett bekvämt vis det som inte passar in i LCHF-teorin, därmed kan teorin behållas intakt). Ett beteende som knappast uppmuntrar till rapporteringar av exempelvis influensa.

För det andra kan man misstänka recall bias hos de som kommunicerar detta till henne. Med recall bias menas ett felaktigt vinklat ihågkommande. De som övertygat sig om (eller hoppas) att Annika har rätt (dvs att LCHF är bra mot alla hälsoproblem?) kommer troligen att påverka sitt minne att stödja detta. Alltså kommer de tendera att glömma eventuella småförkylningar och liknande, eftersom frånvaron av sådant ligger i linje med vad de förväntar sig av kosten.

Fler problem skulle kunna beskrivas, men hur som är det helt okontrollerade och opålitliga uppgifter.

Men nu handlar det knappast om det. Annika har otaliga gånger blivit undervisad i varför hennes logik inte håller och vilka tankefel hon gör sig skyldig till, ändå fortsätter hon med sina oansvariga uttalanden (att hon är läkare gör saken ännu värre). Så egentligen vet jag inte varför jag bemödade mig med att förklara varför det hon säger är taget ur luften, för att citera smittskyddsläkare Åke Örtqvist:

Det går inte ens att argumentera mot den här typen av resonemang som hon för. Det är helt enkelt alldeles för dumt.

Fler aktuella blogginlägg om Annika Dahlqvist:

• Technicolor – Alla har fel, det är bara vi som har rätt!
• Akademisk Frihet – Annika Dahlqvist utnyttjar okunskap om H1N1 för att sälja böcker
• Tankebrott – Magkänsla > vetenskapen…

Israelbråket och likheter med ”pseudovetenskapbråk”

Att jag skulle blogga om politik hade jag nästan svurit på att inte göra när jag började, ointresserad som jag är. Men det är svårt att inte tycka något i den pågående ”konflikten” mellan Sveriges och Israels regering som blossat upp som en följd av Donald Boströms artikel som Aftonbladet publicerade för en vecka sedan.

Vad jag (och ja, de flesta andra…) reagerar på är Israels sätt att bemöta denna artikel. Artikeln slår inte fast att Israel plundrar palestiniers kroppar på organ; den tar upp indicier och lyfter frågan:

Vi vet att behovet av organ i Israel är stort, att en omfattande illegal organhandel pågår, att det skett under lång tid, att det sker med myndigheternas goda minne, att högt uppsatta läkare på de stora sjukhusen deltar, liksom tjänstemän på olika nivåer. Och vi vet att palestinska unga män försvann, att de fördes tillbaka fem dygn senare under hemlighetsmakeri på natten, uppsprättade och hopsydda. Dags att bringa klarhet […]

Detta bemöter Israel med vad man kan likna med förtalsanklagelser. (Jag tycker inte artikeln är ”förtal”, inte heller tycker jag  att artikeln är anti-semitisk, om man inte ser allt som på något sätt negativt kritiserar något Israel/jude-relaterat som anti-semitiskt)

Hela situationen påminner mig om hur det ofta kan se ut i debatter kring pseudovetenskap: en kritiker kan med fakta angripa en pseudovetenskap, för att sedan bemötas med förtalsanklagelser; detta istället för att möta faktabaserade-argument med faktabaserade-motargument. Se exempelvis det pågående Simon Singh-fallet, eller lögndetektor-fallet Lacerda/Eriksson vs. Nemesysco som jag bloggade om i vintras, där ironiskt nog just ett Israeliskt företag bemötte sakligt argumenterande svenska forskare med hot om förtal-åtal (har det möjligen bidragit med ett strå till dagens debatt-stack?).

Kunde Israel inte i huvudsak bemött artikelns anklagelser med något substantiellt, angripit vinklingar och faktapåståenden i artikeln, eller kanske bara  dementerat, istället för att reagerat som de gjort? Eller är det media som spelar ett vinklat spel, eller är det bara ett inrikespolitiskt spel från Israels sida, eller är jag bara oförstående för en reaktion djupt rotad i en infekterad konflikt och statshistoria? Jag vet inte, men i det som media spelar upp kan jag kan inte låta bli att se likheterna med vetenskap vs. pseudovetenskap-debatter, där Israel beter sig som aggressivt och osakligt mothuggande pseudovetare. Nog om politik.

[AB 1, 2, 3, 4; DN 1, 2, 3, 4, 5, 6; SvD 1, 2, 3, 4; Ex 1, 2]

Myten att vi bara använder 10% av hjärnan

Expressen testar om du gått på hälsomyterna. 7506 personer har hittills svarat och svarsstatistiken ser väl ut som man kanske bör förvänta sig – förutom när det gäller en fråga. Påståenden ”Människan använder bara tio procent av hjärnan” har 51% svarat ”sant”, alltså fel svar.

Den här myten är väldigt gammal och jag tycker mig hört och sett den avfärdas och förklaras ganska ofta, därför är det förvånande att så många fortfarande tror att vi går runt bärandes på en massa oanvändbar hjärnsubstans.

Eller oanvändbar och oanvändbar, de som flitigast försökt hålla liv i myten är de som hävdat att de resterande 90% gömmer paranormala förmågor.

Men som sagt trodde jag myten var ganska avlivad. Det är faktiskt väldigt svårt att hitta någon svensk sida som tror på myten. Kanske 98 % av alla sidor jag hittar avfärdar påståendet som en myt.

Av de 7506 personer som svarat på Expressens test är det bara 3% som haft alla rätt (däremot får man beakta att en viss andel antagligen bara klickat sig fram för att se de rätta svaren).

Läs mer utförligt om myten att vi bara använder tio procent av hjärnan på faktoider.nu. Se påståendena och rätt svar här.

Trångsynthet och öppna sinnen

På bloggen Se Verkligheten hittar jag ett inlägg med några bilder på moln och kondensstrimmor (som vissa tror är gifter regeringen spyr över oss för att kontrollera oss). Dessutom finns på en av bilderna något som bloggägaren och fotografen kallar för UFO. Enligt bloggaren är det svårt avgöra om det är nära eller långt borta, och enligt honom är det också i rörelse.

Titta på bilderna nedan.

Är inte den omedelbara tanken att det är en insekt, eller annat skräp, som hamnat på linsen? Fotografen själv säger dessutom att det inte var något som han uppmärksammade vid fototillfället, utan något han upptäckte i efterhand då han tittade på bilderna. Något som naturligtvis talar för att det var något på linsen, eller nära den. Om det var något som rörde sig på himlen bör väl den himlaskådande fotografen sett det? Tittar man på förstoringen ser man också att det är ganska oskarpt och något ”genomskinligt, helt i linje med att det är något på linsen eller nära den.

Men bloggägaren skriver att han går bet på att se vad det är för något.

UFOister och andra ”troende” menar ofta att skeptiker är trångsynta, att de bör ha ett öppet sinne. Men är det verkligen att ha ett öppet sinne om man tolkar en bild som den ovan som att vi har besök från andra världar (inte något som bloggägaren explicit uttrycker i detta fall dock), utan att seriöst begrunda den utifrån materialet mest sannolika och kompatibla förklaringen? Nej det är inte att ha ett öppet sinne, det är trångsynt. Ofta är det de ”troende” som är trångsynta då de trots enorm motvind av motbevis, och avsaknad av egna bevis, håller fast vid en extremt löst underbyggd teori. Viljan att tro är så stark att även de mest fåniga saker tolkas in att passa som en del i den alternativa världsbilden.

Hubble Ultra Deep Field i 3D

För några dagar sedan skrev jag om Hubble Ultra Deep Field-bilden. Nu snubblade jag över en YouTube-film som kort beskriver dess historik men framför allt visar den en konstruerad 3D-version av bilden. (tips: klicka på klippet två gånger, så att du kommer till YouTube-sidan; där kan du välja se klippet i högre upplösning än här genom att klicka på ”HD”-knappen)

[via Gizmodo]

detox = trams

Aftonbladets ”träningscoach” Shirin Rågby Djavidi svarar på frågor:

Min väninna gjorde en detoxkur förra veckan. Är det något som du rekommenderar?
SHIRIN: Ja, det kan vara skönt att rensa kroppen på slaggprodukter. Om man ätit en massa onyttigt, efter en semester, en tuff festarhelg eller om man bara vill känna sig riktigt ren på insidan.

Nej. Det saknas belägg för föreställningen att diverse detoxkurer kan ”rensa kroppen på slaggprodukter”, eller att det ens behövs. En placebo-diet för att lätta på samvetet och ångesten efter att ha ”ätit en massa onyttigt” eller haft en ”tuff festarhelg” är vad det är.

Istället för att förgifta svenskarnas sinne med trams borde Aftonbladet försöka detoxifiera sina budskap istället.

Tidigare, mer utförligt, om detox:
• Behövs verkligen detox?
• Leverrening är bluff
• Detoxråd förgiftar dina tankar

Galaxer i mina braxer!

Vår planet är en av 8 planeter i vårt stjärnsystem. I vår galax Mjölkvägen uppskattas det finnas mellan 100 och 300 miljarder stjärnor och minst  10% av alla stjärnor tros ha planeter (hittills har 358 exoplaneter upptäckts). Hur många galaxer finns det då?

Det är svårt att uppskatta antalet, men forskarna tror att det finns mellan 100 och 1000 miljarder galaxer! Många har säkert sett bilden nedan, Hubble Ultra Deep Field;  den djupaste bilden av universum som någonsin tagits (och enligt mig en av de häftigaste bilderna någonsin). Bilden representerar bara en pytteliten del (tiondels miljondel) av himlavalvet , men rymmer ändå ungefär 10 000 galaxer (klicka på bilden för större version, sen är det bara du börjar räkna).

Multiplicerar man det uppskattade antalet galaxer och det uppskattade genomsnittliga antalet stjärnor i en galax med varandra får man ett antal långt bortom vår föreställningsförmåga: 1 septiljon, eller 1 000 000 000 000 000 000 000 000 stjärnor (10^24). Vidare kan man fundera på hur många av dessa stjärnor som bär planeter, och hur stor del av dem som potentiellt härbärgerar liv (se Drakes ekvation).

Jag kommer att tänka på Carl Sagans klassiska ”Pale Blue Dot”, som de flesta säkert redan sett eller hört, men ändå förtjänar finnas på ännu en plats på nätet:

[Mer läsning: Universe Today: 1, 2]

12:34:56 7/8 2009

Ja, 123456789 inträffar idag, och numerologen (vilken utbildning är det?) Eva Jonsson Lundberg säger på Aftonbladet:

– Jag skulle rekommendera alla att tänka igenom vad det är de vill förverkliga, vad de har för drömmar, och tänka på något som de verkligen vill ska hända. Skicka iväg positiva tankar. För sökande personer så är det här en väldigt viktig tidpunkt.

– De flesta som funderat runt det här tror att det ska hända något fantastiskt, att man går upp i något slags universiellt medvetande, får svar och kommer nära gud. Om vi har haft det jobbigt under en tid kan det nu utjämnas och bli bra.

Ja men de flesta som funderat på det här är felunderättade, milt sagt.

Antar att fönstret man har för detta är 1 sekund? Det gäller att vara förberedd då, så man hinner uppleva den sekunden av universellt medvetande och skicka iväg sin önskelista. Men tänk på alla stackare som önskar men inte syncat klockan mot officiell världstid och därför missar med en sekund eller så? Ja då kanske de i alla fall har något att skylla på i efterhand, när önskningarna inte slog in.

Varför ignoreras förresten ”200” i årtalet? Har vi egentligen inte missat med 2000 år här? Och varför ignoreras tiondelar, hundradelar osv? Räknar man dem sker ännu häftigare sekvenser varje dag. Men det är klart, tidsfönstret för det här med önskningar och kosmiskt medvetande kanske blir för kort? Vad säger Ambres?

Bättre skicka önskelistan till tomten.

Kråkor visar prov på intelligens vid verktygsanvändande

Ny forskning vid Oxfords Universitet visar att kråkor spontant, utan någon övning eller slumpmässig ‘trial and error’, kan använda tre verktyg i sekvens för att uppnå ett mål.

Videon nedan visar kråkan Betty’s första kontakt med experimentet.  Originalartikelns beskrivning av experimentet och vad vi ser:

Correct sequence of actions: first use tabletop tool (freely available in the arena) to retrieve any of the three medium-length tools from tool-tubes (first three tool-tubes from left); then use medium-length tool to retrieve longest tool from tool-tube (fourth tool-tube from left); then use this long tool to obtain food reward from food-tube (in front).

Observed behaviour: Betty does not attempt to probe for food, but immediately uses the tabletop tool to retrieve a medium-length tool. She then appears to look into the food-tube, without probing, before using the tool to extract the longest tool. Finally, she uses this tool to retrieve the reward from the food-tube. It is noteworthy that she seems to actively dispose of each tool as its role in the sequence is completed, and she also turns the tools around in order to place the cross-piece distal, where it is most effective as a hook-like instrument.

Även om liknande färdigheter observerats hos vissa icke-mänskliga primater går det inte utesluta att de har uppnått färdigheterna efter träning. Kråkan Betty hade aldrig exponerats för detta experiment tidigare och valet av verktyg var inte slumpmässigt utan tycks ha resonerats fram till. Forskningen publicerades i PLoS ONE igår.

Nedan en annan video från samma forskningsgrupp. Den visar hur en kråka modifierar ett ”verktyg” för att komma åt maten.

Sista klippet är ur en naturdokumentär som visar hur kråkor i Japan fiffigt listat ut ett sätt att få tillgång till föda.

[via ScienceDaily, Oxford University]

Nys och hosta i armbågsvecket, inte i handen!

Svininfluensan härjar och ett sätt folk försöker skydda sig är att använda handsprit som aldrig förr. Människor är i tider som dessa mer medvetna om smittspridning.

Trots det ser man de allra flesta använda handen som skydd framför munnen när de nyser eller hostar. Hur tänker de? Varför välja placera näsutblåset i handen, som sedan används på diverse kontaktytor som delas av massor av andra människor? Om ”sikten är klar” är det förmodligen bättre skjuta det rakt ut istället.

Har du ingen näsduk eller annat lämpligt till hands så nys/hosta i armbågsvecket istället för i handen.

[Mer om svininfluensan: DN 1 2 3 4 5; SvD 1 2 3 4]

Mobiltelefon och åska – en farlig kombination?

Ja att mobiltelefonen utgör en extra fara för dig vid åskoväder vill i alla fall Solveig Silverin få dig att tro. Hon skriver följande i en insändare i dagens Västerbottens Folkblad:

Går åskan – prata inte i mobilen
Jag vill påpeka att det är livsfarligt att prata i mobiltelefon då åskan går. Det räcker med att den ligger påslagen i fickan för att åskan skall slå ned i telefonen. Själva sändarna skapar egna blixtar när laddningen är olika mellan sändare och moln. Blixten tar den lättaste vägen och då genom den ”elektrontråd” som osynligt finns mellan sändaren och mobiltelefonen och det räcker med att den är påslagen.
Det stora åskvädret där åskan tyckts ”parkerat” sig över Öland för ett tag sedan berodde sannolikt på alla sändarna som orsakade det höga blixtantalet.
/ Solveig Silverin – miljöingenjör, Folkets Vilja

En säkert välmenande varning, men vad baserar Solveig sina påståenden på egentligen? Varför skulle en (påslagen) mobiltelefon i fickan attrahera blixten?

Skapar basstationerna egna blixtar? Ja enligt Skandinaviens främste åskforskare Vernon Cooray, professor i elektricitetslära vid Uppsala Universitet, ökar de allra högsta mobilmasterna antalet blixtnedslag. Vernon menar enligt DN att:

Om masterna är 10-20 meter höga fungerar de som åskledare och drar bara till sig blixtar som ändå skulle ha slagit ned i närheten. Men master som är minst 50 meter höga kan orsaka elektriska urladdningar i åskmolnen och skapa nya blixtar. Det är välkänt bland forskarna och utnyttjas ofta för att studera blixten

Men hur kommer vi därifrån till att blixten sedan skulle ledas vidare till en mobiltelefon? Solveig menar att det finns en osynlig ”elektrontråd” (?) som tydligen väldigt gärna leder blixten mellan basstation och mobiltelefon. Men kommunikationen mellan basstation och mobiltelefon sker med elektromagnetisk strålning, inte elektroner. Och inte går den elektromagnetiska strålningen riktat längs någon etablerad ”tråd” heller.

Har Solveig data som backar upp att aktiva mobiltelefoner attraherar blixten? Det känns som att risken för konfirmationsbias är överhängande, nästan alla går ju omkring med en mobiltelefon nu för tiden. För den med en redan bestämd uppfattning blir det enkelt att peka på mobiltelefonen som orsak till att blixten slog ner i någon stackare. Vernon Cooray menar att det är en myt, och det är den rimliga slutsatsen att dra då det saknas en vettig underliggande teori och statistisk data som styrker riskökning.

Myten att mobiltelefonen ökar risken för att bli träffad av blixten är inte ny. En av källorna till myten är en dåligt underbyggd kort publikation i British Medical Journal för tre år sedan. Där menade tre läkare att blixten skulle göra större skada om man samtidigt använde en mobiltelefon, något som de baserade de på en dåligt underbyggd teori och anekdotiska rapporter. I media blev det till att risken för att bli träffad vid mobilanvändning skulle vara ökad. Amerikanska  National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA) uttalade sig:

Cell phones, small metal items, jewelry, etc., do not attract lightning. Nothing attracts lightning. Lightning tends to strike taller objects,” said John Jensenius, a NOAA National Weather Service lightning expert. ”People are struck because they are in the wrong place at the wrong time. The wrong place is anywhere outside. The wrong time is anytime a thunderstorm is nearby.

Värt att notera kan vara att insändaren i VF bär signaturen Solveig Silverin. Solveig är vad jag på basis av rådande vetenskapligt underlag kallar el-fobiker. Samma text kryddat med lite konspirationsteorier har Solveig fått publicerad i Barometern.

Förresten, har Öland väldigt många höga mobilmaster? Fler höga punkter eller master än exempelvis Stockholm..?